lördag, december 31, 2005

Kära 2005

Nu när det äntligen är dags för dig att försvinna ur mitt liv för gott vill jag passa på att säga några ord:
Dra åt helvete, din jävel.
Vad har du egentligen gjort för mig lately? Egoistisk och självgod har du bara tänkt på dina egna behov, utan hänsyn till dem som måst ha med dig att göra. Du har kallt ignorerat mina enkla önskemål till förmån för excesser i idioti, våld och osmakliga övergrepp och vad värre är, du verkar ha njutit av det. Inte ens på dödsbädden visar du någon ånger utan in i det sista gonar du i misären du spridit och tro mig, i dödsögonblicket tänker jag kräkas dig i ansiktet och sen dansa på din grav.
Jag välkomnar din tronföljare med öppna armar och kan bara hoppas att 2006 inser att dina misstag inte bör upprepas.
2005, du kommer att dö oälskad och saknad av ingen.

Till sist, årets lista:

1. Skit
2. Några ljusglimtar i mänsklig skepnad
3. Skit

Må 2006 bli [insert lovespeech by hippie].
Gott nytt år mina små hallon.


fredag, december 30, 2005

Men för helvete

"Svenska kvinnor beundrar Micke Persbrandt".
Ja, då var det konstaterat att svenska kvinnor är helt fucking rudis.
Det ÄR inte normalt att så många blir knäsvaga av en machofjolla med stenåldersvärderingar som börjar gråta över några tidningsartiklar men själv bekymmerslöst styr omkring påtänd och riskerar folks liv. Fatta att jag började tvivla ordentligt på hans sinnestillstånd när han krävde FÄNGELSE för Otto Sjöberg. Vad sägs om att själv sitta av ett par månader, jävla dåre? Och då gillar jag inte ens Otto Sjöberg.
Det sägs att han är sexig. Jag antar att det kommer från samma kvinnor som på nätterna skriver kärleksbrev till Kumlainternerna. Eller en tvåmetersman som aprak staplar omkring och vrålar okvädningsord till okända tjejer och deras mammor kanske är själva definitionen av sex?

Det bästa vore om Persbrandt sveptes in i glömskans dimridåer och fick försörja sig som gruvarbetare i Lappland eller eskortpojke i Hökarängen. Han skulle göra succé som vilket som.

Snutserier

När jag kommer hem från jobbet tolv på natten och vill se på teve finns det två serier jag ser hellre än andra. Dragnet och Law & Order.
Det är inga serier jag följer, men tittar på om jag råkar upptäcka dem. De är liksom sköna, både effektiva och stringenta, och helt osentimentala. Man slipper få veta en massa emotionellt junk om huvudpersonernas privatliv, det är inga krystade skilsmässor hit eller svåra sjukdomar dit, och det finns i båda serierna någon slags simpel slutsats som säger att man faktiskt inte alltid lyckas (även om man så klart oftast gör det - vem fan vill titta på förlorare).
Dessutom är varje avsnitt precis det, ett avsnitt, eller ett utsnitt om man vill, där man inte behöver någon helhet för att vara med.
Funktionell natt-teve när den är som bäst och det enda man orkar göra är att dricka ett glas vatten och zappa sig till sömns.

onsdag, december 28, 2005

Mer kräm

På tal om gårdagens fotkrämsattack så fattar jag överhuvudtaget inte det här med krämer och specialtvålar och rengöringsmedel och cleanser och antirynk och ansiktsvatten och fan och hans jävla moster. Har i hela mitt liv tvättat ansiktet med vanlig tvål och vatten samt vid behov kladdat på nån slags apotekets allmänna hudkräm och, sur-pris, jag har inte dött än.
När jag var fjorton hade vår ungdomsgård i Kransen en tjejgrupp där vi fick göra saker som färganalys (jag blev vinter), massage (fint för tyngda tonårsaxlar), tjejbio (Dirty Dancing) och ansiktsbehandling. Väldigt politiskt korrekt alltihop, särskilt det där med ansiktsbehandlingar för fjortonåringar. Jag hade babyhy, men lik förbannat skulle ansiktsbehandlaren klaga på att jag använde tvål och vatten. När jag blev äldre skulle jag minsann, etc.
Sen klämde, nöp och gnuggade hon mig i anletet tills jag såg ut som sju svåra år.
Antar att hon ville visa vad som kunde hända.
Jag har aldrig mer gått på ansiktsbehandling.

Senaste nytt

Det har kommit till min kännedom att den exklusiva publikationen Amelia rankat detta som sin favoritblogg.
Märklig är världen.
Har dock inte märkt av någon våldsam publikstorm så det där med redaktionell reklam i tryckta medier kanske är överskattat.

In other news, tomtens gåvor:
Säsongskort Östra
Strumpor
Böcker
och
Fotkräm

Alltså, det där sista. Jag HAR redan en fotkräm. Som jag inte använder. Vad är det här? Varför vill folk åt mina fötter? De mår alldeles utmärkt, får duscha en gång om dagen och varma skor. De kanske inte är så tilltalande rent estetiskt, men vilken fot är det.

Klockan är tre på natten och jag är svintrött. Var ute vid Hellasgården en sväng i dag, och bara att tänka på att vara där är praktiskt taget som att ha friluftsdag. Friluftsdagar blir man trött av. Efter det gjorde jag en skitlång intervju med en fantastisk fotograf och inte ens hälften kommer att tryckas. Fan också. Jag vill bre ut mig. Och hans bilder.

måndag, december 12, 2005

Jag dör

Fick just veta att jag ska åka till Köln 20 juni och se Sverige-England.
Jag dör. Jag är alldeles till mig. Jag är så glad. I kiss you!

WOHOOOOOOO!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!1!

Så här vill jag att det ska bli:

Helgen vecka 49

En miljon män i mörka kostymer.
Ett kvinnligt alibi i blå klänning.
En trollkarl som dansade balett, eller vad han gjorde.
England, Paraguay och Trinidad/Tobago.
Där ser man.

Sen gick vi till Kvarnen. Det som var bra med det var att jag gick dit med en trevlig tjej från Malmö. Det som var dåligt var resten. Men nånting var vi ju tvungna att göra. Hånglade inte upp några bajare dock. Tror inte att det var några där ens. Bara läskiga människor som var liksom onaturligt fysiska med främlingar.
I lördags åkte hon hem till Skåne och jag gick på inflyttningsfest. Hade med mig öl men drack upp värdinnans vin istället, det var godare. Vi pratade bland annat om hångel och hundägare. När jag kom hem åt jag två leverpastejmackor. Jag har aldrig leverpastej hemma om jag inte haft gäster. Jag önskar att det inte hette leverpastej.
I dag var det glögg på landsbygden. Och nu ska jag lägga mig och läsa deckare. Det är det enda jag orkar läsa nuförtiden. Intellektuell stimulans är larvigt.
Godnatt dagboken.

fredag, december 09, 2005

Moodswings

Alla på Kägelbanan var fula och dumma i huvudet och hade illvilliga skratt och hårda ögon och gick nervöst i cirklar.
Jag såg en kille i liten innemössa.
Jag hatade honom.
Jag såg en tjej i illasittande trendtröja.
Jag hatade henne.
Jag såg en kille som försökte se nonchalant frän ut och åh vad jag hatade honom också.

Sen klev Arctic Monkeys upp på scenen och allt blev nästan helt bra igen.
Det var så fint och jag blev lite lycklig en stund.

onsdag, december 07, 2005

Stockholmsfredag?

Visst ja, jag får besök av bästa tjejen från Malmö på fredag och vi ska göra något roligt, helst på något ok ställe med fin musik och bra människor.
Vet bara inte vad/var/hur än.
Därför har jag ordnat en liten poll där du berättar om din fredag.

På fredag ska du...

se Strokes med kidsen på Debban

se Webstrarna med nördarna på Street

hångla upp bajare på Kvarnen

spela pingis på Ugglan

ha fest och vi är bjudna

sitta hemma och mögla

göra nåt annat kul vi borde komma på, som du berättar mer om i kommentarerna



Seså, sätt igång med röstandet.

Update: Resultat

Blått och blått

Har tänkt lite på blått.
Det kom sig av mina mörkblåa jeans.
Tänkte på skillnaden mellan jeanstyg och vanligt tyg, och att det är lite konstigt att det ena är fint och det andra ser förjävligt ut. Särskilt på byxor. Mörkblå byxor är, enligt all befintlig forskning, det fulaste som finns. Uniformsbyxan. Jag-har-makt-över-dig-byxan. Tänk lapplisa, polis, SL-kontrollant.
Men jeans kan komma undan med att vara så blåa. Det är någonting med jeansblått som är i en helt annan blå dimension. Det är liksom inte bara blått, det är blått med djup, som havet jämfört med en bassäng eller ett ljus med en energisparlampa. Det där sista var en skitdålig metafor men jag vaknade som ni vet på fel sida.
Kontentan är alltså att det är skillnad på blått och blått.
Bara så att ni vet.

Radio, pt II

Hade härförleden ett litet utbrott över att tvingas vakna till Pontus Enhörning, så jag ställde äntligen om radion till P1.
Vad händer, jo i dag, ganska så nyss faktiskt, tvingas jag vakna till "Tendens" som handlar om något som ju verkligen ligger i tiden:
Bloggar.
Reportern förkunnar yrvaket att han för en vecka sedan lärde sig att blogg är en förkortning av webblogg och sedan intervjuar han Viggo Cavling.
Viggo Cavling säger saker som att han skriver sin dagbok för att allmänheten vill ha den och att alla som arbetar med journalistik bör läsa den, för annars gör de inte sitt jobb.
Viggo Cavling låter som att han kräks när han pratar, och jag förstår det, man måste ju bara kräkas lite i munnen när man hör sig själv säga sådana saker.
Sen intervjuar de Annika Billström som säger att bloggen är ett nytt sätt för henne att nå ut till folk och sedan nämner de något om bloggens sprängkraft.
Någonstans där börjar jag gråta och stänger av. Eller, det gör jag inte, radion står på och mumlar i sovrummet men jag blev tvungen att stiga upp och berätta det här för er, så att ni vet att om ni någonsin i framtiden vill ha ett år gamla nyheter så är det bara att ratta in "Tendens".

Alltså jag vet att jag är grinig i allmänhet på morgnarna men här någonstans skulle väl ändå vem som helst dra gränsen? Eller hur?
Jag måste helt enkelt sluta lyssna på radio på morgonen. Är därmed hänvisad till klockradions inbyggda nu-är-kriget-här-ljud.
Well, det kan i alla fall inte bli värre.

tisdag, december 06, 2005

Fotbolls-VM

Nu har vi fått veta vilka Svergie inte kommer att möta i gruppspelet.
Skönt att slippa Tjeckien, Holland och Kroatien i inledningsskedet. Och kanske Portugal, som ju skötte sig rätt bra i EM häromsistens.
Sen är det bara att hålla tummarna inför lottningen på fredag.

Panda!

Här kan du titta live på mamma panda och hennes unge från Smithsonian's National Zoo i Washington. I exakt detta nu ligger de och brottas på golvet efter att ha sovit i någon timme.
Och ja, de är sjuuuuuuukt söta jag dör.

måndag, december 05, 2005

Post-Finland

Jag är sjösjuk.
Jag var sjösjuk hela helgen.
Konstigt nog inte ombord på båten, men efteråt. Och nu, efteråt igen.
Me=landkrabba.
Annars var båten en upplevelse. I torsdags, på väg österut, var den full av unga muskliga män i tajta tröjor och dokusåpafrisyrer.
Det visade sig att det var Sveriges Man 2006 ombord.
Jag blev mkt uppspelt och samtidigt lite rädd, jag menar, är det verkligen sådär Sveriges män ser ut nuförtiden?
Döm själva:


En av Sveriges män bredvid konferencier Carolina Gynning

Efter den omstörtande insikten hamnade jag i alla fall på landet. Så här såg det ut där:


Åkrarna var vidsträckta och skogen tät


Gården


Vår stuga


Gamla bastun, nu sällan använd, plus stray cat


50-årskalaset


Törsten var stor

Det var det. Jag tog mig fram på en eklektisk mix av finska, svenska och engelska. Men bland mina släktingar får man ändå inte en syl i vädret; de för helt enkelt ett jävla liv. Vilket är ganska kul i moderata doser.
De verkade i alla fall glada att se mig.
Och min schizofrena kusin var inte där, men mår visst ganska bra.

onsdag, november 30, 2005

Finland



I morgon åker jag till Finland på 50-årskalas. Jag har inte varit i Finland på minst tio år, utom för en begravning.
I Finland, på vårat ställe bland vidsträckta åkrar och täta skogar, var det mycket vackert. Minnet av det är en tröst och en saknad.
Jag undrar om det ser ut som förr.
Jag undrar också om min kusin S kommer. Vi var närmast i ålder.
Hon och jag brukade sitta och lyssna på Duran Duran och Stray Cats i ett tält utanför hennes föräldrars stuga. Det är mycket länge sedan. Vi var små. Sen blev vi större och tjuvrökte tillsammans och sen blev hon schizofren. Jag har inte träffat henne på arton år.

Det ska bli spännande att åka dit. Men jag hoppas att mina släktingar lärt sig engelska, för jag har glömt all finska jag kunde som liten.

Lex Maria

Skrev en artikel om en patient som oväntat avlidit på ett sjukhus. I Lex Maria-dokumentet fanns följande lilla riskanalys:


(klicka för större)

Tja, patienten är ju död.

måndag, november 28, 2005

I surrender


Så här såg jag ut i dag när jag var ute i snöstormen.
Det var kallt som fan och mina ben var fryst kyckling när jag kom hem.
Men jag fick kasta snöboll, och lunch på Vegetariska Matcafét (gå dit och ät).

Annars:
"Step to a higher level. Skip the preliminaries. Willingly surrender to the random."
Det var dagens horoskop på icq:n. Horoskop är trams, men jag tittade ändå. Och fattar så klart ingenting. Men jag gillar verkligen sista meningen.
Willingly surrender to the random
.

I will not be downloading porn with Davo

Nu har jag tittat lite på porrfilm.
Jag är nog förvånansvärt oskuldsfull när det gäller sådana. Har faktiskt inte sett så många, bortsett från ett par sköna svenska sjuttitalsvåfflor och någon Buttman (if you don't know, don't ask) för länge sedan. Tänkte ta igen det nu då, när jag plötsligt upptäckte att jag i mitt nya tevepaket begåvats med TV1000:s klassiska nattgodis.
Men för höge jävla farao vad sjukt tråkigt det är med porrfilm. Jag trodde vid gud att avsugningsscenerna aldrig skulle ta slut. Vad är det med porrkonsumenten av i dag som vill ha timme ut och timme in av närbilder på en jättepenis för att gå loss. För att inte tala om alla krystade moneyshots, där snubbarna när det var dags drog ut den och formligen kastade sig över den stackars kvinnans anlete för att kunna smeta ner henne med sitt vita guld. Värst var han som t o m hade en kondom han knappt höll på att få av sig i ivern. Jeez.

Nej hörrni, det får nog bli romantisk komedi med Sandra Bullock och Hugh Grant i stället. Jag förväntar mig max en kysk kyss i motljus.

söndag, november 27, 2005

Vad har jag gjort?

Brukade alltid vara kall och avvisande när de ringde och ville sälja på mig saker.
Men efter anmälningen till nix har jag uppenbarligen förlorat värdefull träning, för när de ringde från min tele- och internetoperatör tackade jag yrt ja till deras erbjudande (han pratade ju så fort).
Och nu har jag fyrtio tevekanaler.
40.
Inklusive RealityTV, Playboy Channel och TV400.

Why, WHY?
Vad ska jag göra med all denna televiserade information?

I väntan på tomten



Men hallåah, det är ju första advent i dag!
Varför har ingen sagt något?
Varför har jag inga ljusstakar och -stjärnor?
Och tomtar och chokladjulkalendrar?
Inga gröna girlanger med röda små klockor?
Kanske en liten gran?
Varför har jag inte blivit bjuden på dricka-mängder-med-glögg-och-baka-pepparkukar-fest?
Jag ska genast börja på min önskelista.

Duracellgessle

Alltså Per Gessle.
Just när man tror att den gamla Tylösandstrandraggaren äntligen tagit paus så dyker han upp igen som gubben i lådan. Ordet överexponering är för honom helt okänt, han är som en duracellkanin som bara fortsätter och fortsätter. Och här sitter vi med sveda i öronen och kramp i själen.
Dessutom har gubben sabbat det potentiella IQ-test som hans karriär hittills utgjort. Dvs, vad kommer härnäst i ordningen Gyllene Tider, Roxette, solo, Gyllene Tider. Rätt svar borde ha varit Roxette, där det åtminstone är någon som kan sjunga som sjunger. Men nej. Han beslutar sig för ännu ett soloprojekt och krossar all logik på vägen.
Gud vad less jag är på Per Gessle. Gå och döööö.

lördag, november 26, 2005

...

Jag är full, åh, jag är full. Lamporna blinkar och de spelar någon gammal hit, jag har tappat bort alla och vinglar omkring på ett stissigt dansgolv och letar, letar, letar efter något eller någon, funderar på att bjuda upp random guy, struntar i det, stapplar vidare, var är alla, var är jag, varför är jag här, varför går jag inte hem, vad är det jag letar efter och tror mig kunna hitta just här och just nu, alla tittar på mig, ingen tittar på mig, jag är osynlig, hallå titta på mig, vill ha mig, kom och ta mig, jag är billig, gratis, utan kostnad, low maintenance. Jag delar ut mig själv till en främling när som helst, no strings attached, no investment necessary, jag behöver inte ens tycka om dig, det är bättre om jag inte tycker om dig, för tycker jag om dig blir allting svårt och svårt makes you think och tänka är det sista jag vill, nu. Natten övergår i dag och småbarnsföräldrarna och pensionärerna tittar, nu passar det att titta, vad fan glor ni på, jag hatar er. Jag hatar er och står inte ut med mig själv.

fredag, november 25, 2005

Dagens insikt

Jag är helt dum i huvudet.

Att jag aldrig lär mig.

onsdag, november 23, 2005

Swedish Mating and Dating

Bwahahaha

/Single 4 life

Poprygg

Nu har jag skaffat poprygg. Jag har aldrig fattat grejen med detta fenomen, men så handlar jag aldrig kläder heller. I dag blev det dock aktuellt med nya jeans och tro mig, när jag stod i provrummet med ett par byxor som satt SKÖNT och den trevlige homosexuellen expediten sa att de var för stora men däremot påstod att de som var TRÅNGA satt perfekt, ja då var inte jag den som vågade säga emot. Jag har en ohälsosam (not to mention fördomsfull) respekt för bögsmak.
Hence, poprygg.
Antar att det får bli något slags mammamode till överdel. Skulle dock uppskatta om någon ville sy ett par jeans som satt bra överallt även på en tjockis (samt göra skapligt med reklam eftersom jag verkligen inte orkar leta upp dem själv).

tisdag, november 22, 2005

Häxor, läxor och dödliga lektioner

Den här kom i brevlådan i dag, woho!



Och peppen hade givetvis varit på topp om det inte vore så att Mondo har lite, hur ska vi säga, problem. Förefaller som att tillståndsenheten vill ge dem en läxa. Men misströsta icke! I stället för att vänta på lösningar ordnar vi egna. Det vill säga, de gamla högstadietrixen har nu trollats fram ur minnesbanken.
Vi har följande urval:

1. Häxblandning i sirapsflaska.
2. Vingömma i närliggande trapphus.
3. Vid portkod, spritgömma i närliggande buske (sprit fryser inte).
4. Urdiskade hårsprayflaskor med sprit.

Naturligtvis finns även ett antal andra metoder, men dessa är icke att rekommendera. Vad gäller ovanstående tips så var det sistnämnda mest framgångsrikt vad gällde att smuggla in alkohol, förbi petiga dörrvakter. Tyvärr smakade det rätt konstigt, men det var det värt för att slippa springa ut och in. Och kom i håg: det NATURLIGASTE SOM FINNS är att beställa en cola och direkt gå med den på toaletten!

Som en god förebild, modeikon och andlig ledare vill jag påpeka att det också går bra att dricka cola utan sprit i.

söndag, november 20, 2005

Word to your mother



Jag funderar på allvar på att gå på detta.

Little pop of horrors

I kväll var jag och min allra mest Bettie-esqua kamrat än en gång och hängav oss åt ståbasens fröjder. Det var Horrorpops som gjorde sådär i från sig på Klubben, de snackade alldeles för mycket. Hallåah, LET THE MUSIC TALK! De såg roliga och glada ut dock, utom den ena danserskan som verkade önska att hon gjorde något helt annat än att stuffa omkring i tyllkjol och bröstbälten.
Roligast var publiken - riktiga quiffrockare blandat med folk som verkade ha gått vilse i gothgarderoben och förstås söta tjejer i prickiga klänningar.
Tråkigast var att behöva halka hem från Frys- "in the middle of nowhere" huset mitt i iskalla natten.

torsdag, november 17, 2005

Blogge

I går var jag på samma fest som Blogge Eklund.
Någon sa: Han är här! och jag tänkte, jag måste gå och titta på honom för att se om han är på riktigt. Fast tänk om jag inte känner igen honom, hur ska jag förklara det för alla mina undrande vänner?
Men visst kände jag igen honom. Plötsligt stod han bara där, lång, mörk och stilig på ett ganska overkligt såpasätt. Flickorna dånade i drivor framför hans bruna skor medan han försökte låtsas som att han var en helt vanlig människa.
Jag ville gå fram och peta lite, men har ju fått lära mig hur man uppför sig på tjusiga fester så jag lät bli.

tisdag, november 15, 2005

I lived to tell

Jag gjorde det.
Jag gick ut med burkarna.
Och jag gick på konsert själv. Träffade förvisso några bekanta ganska direkt så så himla ensam var jag ju inte.
Det var Animal Collective som spelade på Södra Teatern, det vill säga sittplats och becksvart.
Kunde inte ha passat bättre.
Har tidigare nämnt att jag uppskattar band som uppnår klimax. Animal Collective uppnådde klimax efter cirka tio minuter och resten av den ungefär två timmar långa konserten var en enda post coitushypnos.
Detta är alltså ingen dålig sak.
Saker jag tänkte på under hypnosen:
Berg. Elefanter. Island. Samer. Hårdrock. Afrika. Sex. Krig.
Ett tag tyckte jag att raden av ljuskannor i taket såg ut som kanoner och undrade när de skulle avfyras.
Det var en mycket bra konsert.

Dagens fråga

SKA JAG
eller
SKA JAG INTE
gå ensam på konsert i kväll?
Jag har gjort det förr men det är faktiskt inte särskilt kul. Man står där i ett hörn och känner sig som en mobbad mupp medan alla runtomkring skrattar och pratar och har roligt med varandra och ibland sneglar åt ens håll och tänker "varför är hon själv, har hon inga kompisar, det måste vara något fel, bäst vi aktar oss".
Nu kanske någon vill påstå att det inte alls är så det är, att jag inte är universums medelpunkt och att folk fullständigt skiter i vad jag gör överhuvudtaget. På det svarar jag JA KANSKE DET, din förnumstiga jävel.
Men ändå.

Gagagagala

Jag tänkte skita i att kommentera fotbollsgalan. Men så blev jag tvungen ändå eftersom jag nu satt här och upprördes över hur jävla B den var.
Ingen av storstjärnorna (Zlatan, Ljungberg, Henke) kom, tre trötta artister (Cardigans, Johnson, Gessle) drog halvhjärtat sina senaste hits och programledarna visade brösten för hela svenska folket. Och Henke Larsson vann "Tidernas Guldboll" eftersom alla Gunnar Nordahls fans är döda, eller åtminstone inte så hemma på det här med sms.
Att det är TV4 och Aftonbladet som har galan manifesterades också i att de presenterade Patrick Ekwall och Lasse Anrell som några slags giganter inom sportjournalistiken. Så sjukt billigt att man smäller av.
Att TV4-folket på allvar trodde att Madonna skulle bevista denna sorgliga tillställning är väl om något ett tecken på att de lider av delirium.

Det enda som var roligt var parkettmänniskorna, de där i kostym och klänning som fick supa till lite grann innan sändning och alltså var de enda som entusiastiskt gungade med när ett peppmongo i silverbyxor höll i uppvärmningen. Senare sågs även en ung tjusig kvinna i vit långklänning ragla omkring i zick-zack mellan borden.
Ja, och så var ju FCZ där också förstås, med Tore i spetsen.

måndag, november 14, 2005

Ölets moment 22

Hatar tomburkar. Har två stora överfulla papperskassar och vill inte gå och panta dem för det är pinsamt. (De kommer att trilla ur och rulla nedför gatan och folk kommer att glo och peka och säga "gud vad hon super, och ensam är hon".)
Å andra sidan är det ju helt meningslöst att gå och panta när man bara har tio av dem så då samlar man vidare.
Fortsätter det så här kommer jag att bli the beer can lady. En sån som limmar ihop burkpyramiderna efter att ha vält omkull dem för tredje gången. En med ölburkstapeter. Dubbla tapeter. Trippla. Gångar mellan burkarna. Två rum och kök blir ett rum och kök. Till slut får jag sova i köket och kissa i en kastrull, eller i en ölburk. Det börjar lukta gammal jäst i trapphuset och grannarna ringer hembrännarpolisen.
Ja herregud.
Var fan är alla skolreseinsamlingsbarn när man behöver dem?

lördag, november 12, 2005

En helt ny karriär

Jag vet hur ni har väntat, men nu är den äntligen här, min allra första hitlåt (wav). Den heter "Luften" och producerades i Studio Bothvidha under ett svettigt år av nattlig inspelningsexcersis.
Här är texten om ni vill sjunga med:

Jag älskar broar. Broar och bergstoppar och öppna hav.
Jag älskar att sitta vid mina föräldrars köksbord och titta ut över förortsskymningen,
jag älskar att vara hemma hos folk som bor på sjunde, tionde, femtonde våningen,
jag älskar att plötsligt hamna i en glänta, att köra en båt runt en udde, att komma ut ur tunneln med tåget.

Jag älskar när det blåser och när det regnar, och när luften är hög och klar.
Jag älskar snövita vidder och nattsvala sanddyner, svindlande stup och bulliga backar.
Jag älskar kvällen och natten och den tidiga, tidiga morgonen.
När trängseln är långt borta och tiden går lite långsammare.
När det finns plats för tiden.


Det är då jag andas som lättast.

Fanmejl, blommor och annat skickas till hinseberg@gmail.com
Puss puss

fredag, november 11, 2005

HAHAHAHA

Jag skrattar så att tårarna sprutar.
Allvarligt, jag börjar tro att han är ett geni. Ett galet geni, men ändå. Han borde få doktorshatt i mediemanipulation.

torsdag, november 10, 2005

Fotbollsgala

Jag har förresten glömt säga att jag i mördande konkurrens vann en dikttävling och därför ska gå på fotbollsgalan på måndag. (Trots att inte Madonna kommer, men notera att jag är djupt chockerad över hennes svek.)
Dikten gick så här:

min mäktiga dikt
kommer att ge er gikt
min dikt den rular
så ni tappar era kjolar
min dikt är störst på gatan
t o m större än zlatan
min dikt får pris av nobel
medan ni andra åker rodel
rakt ner i smeten
till den töntiga allmänheten
yo!
(jag har rättat ett smärre skrivfel från originaldikten)

och jag är mycket glad att det nu äntligen ska bli Zlatan och jag.

Onsdagkväll

Var på R.E.A på Hamburger Börs i kväll. De hade gjort en topplista som var mycket rolig (Kent var med på två platser, Marit Bergman på en) och en monolog som också var ganska rolig, men i övrigt var det tyvärr vare sig särskilt roligt eller elakt och framför allt inte aktuellt. En massa gammal trött skåpmat från melodifesti-
valen, jag menar hallåah. Fast de sjöng ju bra och så.
På väg därifrån promenerade vi förbi Kulturhuset och ser man på, det var Access All Areas, detta alltmer urvattnade musikaliska "utbyte" mellan Sverige och Storbritannien. Vi kunde inte stå emot utan tittade in lagom för att se det finska bandet Poets of the Fall. Eller se och se, det första jag såg var att sångaren hade en tajt liten inomhusmössa av modellen "jag är en töntig kille som vill vara tuff" och sen började de spela dussinrock som var så identitets-
befriad att jag blev schizofren bara för att dela med mig. Vi orkade en halv låt innan vi bestämde oss för att i stället ta ett s k "varv".
Trots att det enligt ryktet just nu är höstlov och klockan inte ens var halv tolv var det väldigt lite folk. Man fick också leka detektiv för att få reda på om det skulle spela fler band under kvällen (det skulle det inte) och om det skulle vara något i morgon också (det skulle det). Folk hasade omkring och såg uttråkade ut och jag vet inte, men efter en halvtimme hade i alla fall jag känslan av en festival i dödsryckningar.
Sen åkte jag hem och lagade middag.

onsdag, november 09, 2005

Skatteverket

De ringde just från skatteverket. Jag har ingen aning om vad jag precis gick med på men det var säkert något som kommer att visa sig vara till min nackdel.
Oh I am soooo in over my head.
Men snart har jag i alla fall F-skattsedel.
Då kan ni köpa mig.

Radio

Jag är på fruktansvärt dåligt humör. Man blir det när man kommer på sig själv att för tredje dagen i rad ha glömt att ställa om väckarklockan och därför tvingas vakna till Pontus Jävla Enhörning.
Att den mannen får fortsätta göra radio är helt fucking otroligt. Att han får sitta där dag efter dag utan manus, utan eftertanke, utan finess och bara bräka fram sitt evinnerliga budskap (som jag tror är något i stil med "jag har gjort radio i tvåhundra år, jag behöver inget manus och ingen eftertanke och ingen finess, för jag är ROLIG, eller folk tyckte åtminstone det för tvåhundra år sedan och sedan dess har ingen orkat tänka efter") är inte bara pinsamt utan ett tecken på lättja gränsande till apati.
Pontus Jävla Enhörning om något är ett levande - nåja - bevis på att det är dags att dra igenom Sveriges fulaste hus och dess dammiga korridorer med både kvast och klorin.

Att de sedan dessutom ställde in en kamera hos honom och sände skiten på teve är ju bara... det är bara... bara.. [head explodes].

Eh.

Jag struntade i att gå på Allt om Stockholms s k gala förra söndagen.
Jag har inte TV400.
Just nu är jag mycket glad över båda de sakerna.
Jag menar, WTF?!

tisdag, november 08, 2005

Embryo

...är tillbaka.
Det säjer jag nu yo.

Tevekväll, tydligen

Nyss tittade jag på Kunskapskanalen. Det var många ungdomar med som inte brukade titta på teve, som tyckte att graffiti är bättre än hela tåg täckta i reklam, som sydde sina egna kläder, och som tyckte att Ebba von Sydow är konsumtionsfrämjande. Samtidigt stod två gamla dokusåpastjärnor vid en anslagstavla och parade ihop kändisar med varumärken. Och allt var inlindat i någon slags mysblå UR-filt där alla ämnen är betydelsefulla och alla tittare utom kristdemokrater är välkomna.
Jag vet inte, det kändes precis som att jag fick en portion stekt gröt.

Konstigt

Har hört det tidigare, och nu i kväll såg jag i ett program på SVT24 om livet efter tsunamin att insamlingsorganisationer oroade sig över att ha fått in för mycket pengar.
För mycket?!
Skulle det alltså på något sätt vara omöjligt att ta de överblivna resurserna och föra över dem till jordbävningskatastrofen i Pakistan eller andra behövande? Är det verkligen så att de som skänkt pengar till tsunamioffren skulle ha något EMOT det? Jag tror det inte, jag vägrar att tro det.
Jag skänkte pengar till båda Asienkatastroferna. Tsunamioffren fick mer, vilket beror på att jag hade mer pengar då. Och tro mig när jag säger att jag önskar att det hade varit tvärtom, om det ska vara på det här viset.
Dessutom är det ett jävla tjat om att "givarna förväntar sig resultat" av sina gåvor, vilket bara resulterar i förhastade biståndsbeslut. Jag säger: skit i givarna, vi vet inte vad vi pratar om.

Okej, och så upptäckte jag plötsligt att Sri Lankeser är otroligt vackra. Kanske bland världens vackraste folk. Svenska flicka släng dig i väggen.

måndag, november 07, 2005

Melikes

Jag tycker om Davis & Davis galleri och ännu mer tycker jag om Jonathan Klassen och Daniel Rodrigues An eye for Annai.

Ja, jag gillar sånt som är gulligt.

söndag, november 06, 2005

Hi hi



Min pappa är han med polisongerna längst bort.

För övrigt...

..är jag fortfarande lite sur över att INGEN ville gå på Ladyfest med mig.
Det är faktiskt inget mindre än en skandal.
Och jag blev tvungen att göra helt andra mkt tråkigare saker. Utom det där med att dricka avancerade drinkar hos en vän, det var lite roligt.

Okej, god natt.

Jävla, jävla Alanis

Jag hatar Alanis Morissette. Jag hatar henne högt och rent för att hon har förstört mitt bästa och finaste minne genom sitt jävla cp-cover-val.
Har just lyssnat på Seal i snart en timme. Det är mitt i natten och jag borde verkligen inte, men jag blev tvungen efter att på ZTV ha hört Alanis sjunga "Crazy" och förstöra allt som en gång var vackert i mitt liv.
Jag har inte lyssnat på Seal sedan någon gång i början av nittiotalet. Och hans skiva är inte särskilt bra, förstod jag nu när jag lyssnade igen. Det gjorde ont i mitt hjärta att behöva förstå det. Jag ville så gärna tro att den var bra, ja, fantastisk, för den var nämligen soundtracket till inledningen av det enda riktigt sunda kärleksförhållande jag haft i mitt liv.
Jag och han blev ihop till den här skivan. Vi blev kära. Vi flyttade ihop. Vi åkte och storhandlade tillsammans, vi reste på semester tillsammans. Vi lagade mat åt varandra, vi väckte varandra på morgnarna, vi kramade varandra till sömns. Vi tog hand om varandra. Vi skyddade varandra. Vi älskade varandra.
Det tog så klart slut så småningom, efter ungefär fem år, men det var ändå viktigt. Det är viktigt. Jag vill inte att någon jävla mongokanadick ska tro att hon kan förstöra det.
Fast det kan hon ju.
Hon gjorde just det.
Jag vet inte vad det betyder.

torsdag, november 03, 2005

Länkar

Nu har jag äntligen kommit mig för att länka lite till andra bloggar.
På tiden, kan man tycka.
I vilket fall som helst, dem jag länkat till är sådana jag brukar läsa. Antingen för att de är bra skrivna, eller för att de är roliga, eller för att de manar till någon slags tanke, eller för att jag är bekant med personen som har den.
Ibland alla fyra på en gång.

Listan kommer kanske att fyllas på, om jag kommer på att jag glömt någon, om jag hittar något nytt roligt och om jag orkar.

Read away, kids.

Prisa Gud

Nu har jag äntligen fyllt i blanketten "skatte- och avgiftsanmälan" och skickat den till skatteverket. (Digitalt. Mkt modernt.)
Problemet med det är att jag inte har en aning om vad jag håller på med.
Jag gissar att inom kort ringer en liten man i tjocka glasögon och trång slips på min dörr med skärbrännare i handen. Sedan jagar han mig över gator och torg tills jag ber om nåd och lovar att aldrig mer försöka handskas med siffror.
Då blir vi vänner och han bjuder på bröstkarameller.

onsdag, november 02, 2005

I am a bird now

I går var jag och tog en glassdrink för att mota bort min fågelinfluensa. Glass och sprit i ett borde ju vara den ultimata medicinen. Kan man tycka. Men det hjälpte inte och jag känner i dag hur jag börjar få lust att vagga ner till dammen och doppa näbben. Jag kommer att bli the chicken lady. Jag kommer att börja säga kvack. Ornitologer världen över kommer att förtjusas. Jag kommer att bli en kalkon och hamna på bordet i en amerikansk tv-serie nära dig. De kommer att göra omelett av min avkomma. Min tid är kommen.

tisdag, november 01, 2005

Sånt är livet

Alla andra = Agneta Sjödin
Jag = Jugge i Club Goa

måndag, oktober 31, 2005

Veckoschema

I kväll: Face Down på O-baren.
I morgon: Drinks på Vampire Lounge
I övermorgon: ?
Torsdag: R.E.A
Fredag: Gearclub på Debaser
Lördag: Ladyfest på Dieselverkstan
Söndag: Vilodagen.

Återstår bara att se hur mycket av detta som blir av, känner en förkylning eller eventuellt en fågelinfluensa komma smygande.

I övrigt efterlyser jag sällskap till Ladyfest. Jag har de senaste dagarna frågat tio förment musikintresserade feminister men ingen kan/vill.
Skärp er nu!

lördag, oktober 29, 2005

Tampax Street

I kväll var jag hemma hos sångerskan i Tampax Street, första och bästa brudpunken.
Jag dog nästan av fandom. Tampax Street var hårdast av alla.
Loves it. Och jag var där. Inte då men nu.
Punk är bäst.
Vem kan egentligen leva utan punk?
Det undrar jag.

fredag, oktober 28, 2005

Statistik

Fyllde i en statistisk enkät i dag och frågan om jag eller någon av mina föräldrar är födda utomlands dök upp.
Frågan är på utdöende, då de flesta insett att vad den egentligen säger är att vi vill veta om du är svartskalle, men skäms för varför så vi vågar inte fråga rakt ut.
Så jag blev lite förvånad över att stöta på den igen.

"Min mamma föddes i Finland för att komma hit 16 år gammal 1963.
Jag har mörkt hår och bruna ögon, men blek hy och ett svenskklingande namn.
You decide, baby, var är jag mest användbar i statistiken?"

...ville jag skriva.
Men det fanns så klart bara utrymme för ja eller nej.

torsdag, oktober 27, 2005

Zigenarpunk

Alltså, jag kan inte sluta lyssna på Gogol Bordello. Jag vill dansa kosackdans.

Det var bara det.
Nu ska jag snart gå.

Tema: Svartvitt


















Så jag hade tråkigt i går kväll, sue me.
I kväll blir det nog roligare, då ska jag se Hello SaferideLandet.
Älskar att det är krypavstånd hem.
Hej då.

tisdag, oktober 25, 2005

Sarah Jessica Parker

Sarah Jessica Parker i NY Times den 16 oktober (ang sin parfymlansering):

- The idea that you like something, can lead you to the idea that you know something about it. Which is, of course, not necessarily the case.

Teater

Tog på mig kulturbrillorna och gick på teater.
Det gavs "Underneath the Lintel" på Teaterstudio Lederman, där man hann tillbringa cirka trettio sekunder innan föreståndaren kom fram och skulle Tala Om Teatern. Efter att ha predikat en stund om Teaterns Nödvändighet för Överlevnad kom den enastående retoriska frågan (för han lyssnade givetvis inte efter svar):
"Ja, visst undrar man; vilket härmar egentligen vilket av livet och teatern?"
för att sedan följas upp av
"Jag menar att livet härmar teatern, annars skulle inte folk sitta framför tv:n som de gör."

- BRA TÄNKT, prettofjant, malde i mitt huvud medan jag tittade åt alla håll utom på honom.

I alla fall: Vad man blir ledsen när man märker att manuset är briljant men att den som framför det är så dålig att man nästan somnar. Jag erkänner att jag är pinsamt illitterat när det kommer till teater, men vad fan, jag vet åtminstone när det finns känsla och skådespeleri, och det var det ont om.
Okej att det var genrep (premiär torsdag) och hon säkert var nervös, men det hjälps inte.
Jag kräver mer.

lördag, oktober 22, 2005

Dagen Efter

I går:
Vit skinnjacka och Bob Dylan.
Kilotin - öl och vin!
Planera baseball-kurs med Red Sox-Polly.
Mer öl och vin.
Bli full och larvig.
Sprida kärlek på misstänkt patetiskt vis=bedyra för folk man knappt känner att de är bäst.
Ta rökpaus precis hela tiden.
Skicka oönskade sms.
Göra bort sig genom att känna igen vare sig ansikte ELLER namn på någon man borde känna.
Kanske avslöja saker som inte borde avslöjats.
Bli 14 år igen.
Dansa i otakt.
Prata dumheter.
Upphämtad med taxi för efterfest - hemma hos en själv.
Folköl och chips.
Lyssna på Rough Bunnies och Noice.
Dansa i otakt.
Somna i kläder och smink.

I dag:
Fosterställning i sängen.

torsdag, oktober 20, 2005

Debban

I går var jag på Electrelane på Debaser. De väsnades mer och mer, dvs blev bättre och bättre, ju längre konserten led. Till slut väsnades de skitmycket och var skitbra. Alla band borde ha som mål att uppnå musikalisk klimax på scen.

Kvällen bjöd även på alldeles för många ansikten jag inte hade namn till, och namn jag inte hade ansikten till. Ibland orkar man bara inte fråga.
Kvällens Både-ansikte-och-namn: the lovely Theodor Jensen - igen! Jag börjar tro att vi är ihop.

Och till sist en liten lista över de sex sexigaste instrumenten
1. Saxofon
2. Ståbas
3. Trummor
4. Piano
5. Cello
6. Tamburin
Med reservation för ev mäktiga instrument jag inte kommer att tänka på just nu.

tisdag, oktober 18, 2005

Kompis

I dag träffade jag en ny kompis.



Han har funnits i tre dagar.
Hans storasyster undrade intresserat vad jag använde mina bröst till.
Jag överlämnade åt deras mor att formulera svaret på det.

Göteborg

Vad som hände i dag var att jag kom hem från Göteborg.
I Göteborg var det trevligt, jag fick se Arch Enemy och dricka Minttu.
Minttu luktade Vademecum och smakade mintpastill.
När jag kommit hem från Göteborg åkte jag till Söderstadion och fick se Göteborg åka på fett med pisk.
Det var vackert.
Men jag tror att Göteborg redan förstått hur det skulle gå, då deras ryggtavlor glänste i silver.

Sen satt vi på Embargo och drack en öl medan vi talade om kriminalvård, Feministiskt initiativ, queerrörelsen och våra pappor. Vi konstaterade även att en penis av sand ser oändlig ut.

Nu tittar jag på Simpsons.

torsdag, oktober 13, 2005

Killar, asså

Vad är dealen med folk som panikraggar på busshållplatsen mitt i natten? Som, trots att man redan avböjt det eleganta erbjudandet, inte ger upp utan förhoppningsfullt knackar en på axeln när man sedan ska kliva av:
"Ska jag gå me'rå?"
?!

I och för sig, hade det varit Theodor "The Plan" Jensen som frågat hade jag blivit kåt, glad och tacksam. Satt nästan bredvid honom under hela matchen i går kväll och han är så foxy att jag blev vindögd när jag försökte snegla på honom samtidigt som Zlatan gjorde sin grej.

Har på tal om Zlatan suttit och hållit på det här lilla citatet ett tag i väntan på det perfekta tillfället, men nu orkar jag inte längre, det är ju gammal skåpmat redan som det är:
"Först gick jag till vänster, det gjorde han också. Sen gick jag till höger, det gjorde han också. Sen gick jag till vänster igen, och då gick han och köpte korv."
- Zlatan, 28 juli 2001 efter Ajax mot Liverpool på Amsterdam Arena
Min kärlek till Zlatan är hög och ren.

Snart ska jag gå ner och tvätta så att jag är ren när jag åker till Göteborg i morgon bitti.
Hej då.

Ps, jag har hört att alla heter Glenn i Göteborg, stämmer det?

måndag, oktober 10, 2005

The Todd

"Oh, Miss Pacman, I would sex that bow right off your head. Eat those dots you naughty, naughty girl."

"I have to go, there's a breast reduction on the fourth floor... and I must stop it."

"I got a pink doggie for you. But it's not little."

"That outfit would look better on my floor."

"Oh no, the lasso of truth! Ggngh! I once had a threesome... and not the cool kind!"

"The Todd appreciates hot, regardless of gender."

"I’m gonna go over there and tell that girl my name is beer. Then I’m gonna offer her some beer nuts."

"Sometimes when I'm banging this mattress, I'm thinking about banging that one!"

"Dum-de-dum-de-dum-dum shiny scalpel! De-dum-dum gonna slice him up!"

"So he can call you Smelliot but I can't call you Vagina face?"

"I wonder if gay dudes get turned on by their own wieners?"

"So, once you've got the hole at the bottom of the popcorn box, it's basically just a waiting game."

"Smurfette is hot. Blue boobies."

Ljud

Har varit lite mycket söt mespop på sistone.
Blev tvungen att göra nåt.
Så, helgen ägnades åt självmedicinering i form av Sayyadina och Melt Banana på Debaser i torsdags, lite industrisynth på Mondo i fredags, samt en lördagsplaylist bestående av fotbollsramsor, Massgrav, Napalm Death, Totalitär, Metallica, Strapping Young Lad och Slayer.

Känner mig stärkt och vederkvickt.

Nästa helg blir det luftgitarr i Göteborg.

torsdag, oktober 06, 2005

The lonesome cowboy

Melodi: Valfri deep-countrylåt

Jag är så ensam på min sadel
Jag är så ensam på min sadel
Jag är så ensam på min sadel
Jag är så ensam
För jag har ingen häst

tisdag, oktober 04, 2005

Här är mitt kylskåp

Kom hit och gör nåt av det här om du kan, JAN-BORIS MÖLLER!



/hungrig

Disco Stu

Fatta hur mycket roligare livet skulle vara om man gick omkring med sitt alldeles egna disco på sig hela dagarna. Helst borde två snabba högerfotssteg framåt och ett höftknyck åt sidan automatiskt sätta igång ljudeffekter.

Och ingen sleazerockgroupie är ju hel utan de här.

måndag, oktober 03, 2005

Kissing Mirrors

Nu har jag slskat efter Kissing Mirrors i flera timmar och hittat: ingenting.
Eventuellt är jag begåvad med klent intellekt och förstår mig inte på Soulseeks alla finesser, eller så är det ett falskt och grymt rykte som hävdat att deras fina spelning från Stacken i fredags ska gå att finna där.

Slsk-whiz, come my way and show me the light. Jag bjuder på en öl el. alk.fritt alt.


UPDATE TISDAG LUNCH:
Lyssnar i detta nu på Kissing Mirrors. För det tackar jag min okände frälsare Simon.

Jävla Materazzi

Hur vågar han göra så här mot Zlatan?!

Suicide by knarkare

Fan vad jag är trött på mitt bedrövliga liv. Om jag kunde ta mig ur min koma skulle jag söka jobb som spärrvakt på T-centralen. Där är väl chansen störst att man blir skjuten.

Jag hör redan min privata apokalyps dåna i fjärran.

söndag, oktober 02, 2005

Urban exploration

I dag var jag ute och gick.


Genomförde en liten exkursion till gated communityt Reimersholme, då jag trots avsevärd tid i Stockholm aldrig varit där tidigare.


Men innan det höll jag på att trampa på den här.


Den var lika stor som min fot, och jag har stora fötter.

lördag, oktober 01, 2005

Hundra procent sex

En gång hade jag en vän som ägde ett par röda skinnshorts.
Smaka på det. Låt det dansa i din mentala teve.
Röda. Skinnshorts.
Vi har i dag ingen kontakt.

Finskt! pt II

Hamnade härförleden i en liten diskussion om det finska vemodet. Något som också borde diskuteras är den finska ångesten, här personifierad av det berömda bandet Döden.

torsdag, september 29, 2005

Veronica Mars

Jag gick på hypen och jag ångrar ingenting. Det tog mig fyra dagar och mycken frustration att ladda hem säsong ett men till slut gick det, nu har jag sett fem avsnitt, och fan vad bra det är.
Det går liksom inte att misslyckas med en serie om en high school-tjej som är lite Cher (Clueless), lite Enid (Ghost World) och inte minst en del McGyver (McGyver). Det är nerds and jocks, det är jocks and bikers, det är bikers and their grandmothers, och en pitbull. Det är glatt, färgstarkt, överdrivet och med en underström av något helt annat. Hon är cool och snygg och smart och befriande befriad från de idisslade issues man oftast ser nedtryckta i halsen på unga kvinnliga tv-karaktärer.
Jag hoppas att alla tonårstjejer i hela Sverige kommer att titta på detta när det kommer på SVT i vår.

lördag, september 24, 2005

Ps

Jag tror att jag håller på att bli Teddybears.

Litteratur

Jag ska skriva en bok och vill här hålla en omröstning om vad boken ska handla om.

1. En ung man i Stockholms nattliv.
x. En medelålders kvinna som åker till Gambia.
2. Två bögar som spelar flöjt.

Alla tre har potential för många obekväma sexscener.
Och snabba på, jag tänkte börja i natt när jag kommer hem och är full.

onsdag, september 21, 2005

Banksy

I går var jag på Allmänna Galleriet för att titta på POW:s utställning. Den var helt sjukt bra och Banksy är min idol för evigt stjärnstopp amen. Hade jag haft 2300 kronor över så hade jag köpt "Napalm" signerad.
Märkligast av allt var att det inte var något folk. Det var jag, min vän, ett par matgäster och en uppskruvad klubbarrangör. Klubbarrangören önskade att Banksy var hans pappa. Jag önskade att Banksy var min, period. Sen fick jag veta att han varit hemligen på plats på vernissagen i måndags. Vafan?! Tänk om jag hade varit där och vi hade blivit ihop och han hade flyttat hit och vi hade smugit i katakomberna och sen fått vackra barn.

Enl uppgift är han lång, smal och rakad. Jag tänker hålla utkik.

måndag, september 19, 2005

Fotbollsfrustration

Nu har jag varit på fotboll igen. Hammarby förlorade med 0-0. Hur förlorar man med 0-0 undrar ni kanske, och det kan jag berätta: man spelar hemma mot ett jumbolag och gör inte ett rätt.
Inte konstigt att folk blir huliganer.
Jag tänker själv bli huligan och skaffa mig ett motståndarhuliganlag. Vi ska heta Dumstrutarna, de ska heta Klapphattarna och så ska vi ha sms-kedja om på vilken gräsplätt nästa örfilsduell skall taga plats.

Anyway, nästa match är nästa måndag mot ytterligare ett jumbolag: Assyriska.
Har inget hopp om vinst då heller, men det bör väl bli rätt mycket folk då det trots allt är årets sista derby.
Jag har en biljett över, gör mig sällskap.

Den kristna högern

Hörde på nyheterna i morse att Sverigedemokraterna fördubblat sitt inflytande i årets kyrkoval.
Visserligen bara från två till fyra mandat av 251 möjliga, men ändå.
Ska man behöva återvända till Svenska Kyrkan och outa sig som lesbisk invandrare?
Ska man gå på Varg Vikernes humanistiska linje och bränna ner skiten?
Eller bara luta sig tillbaka och hoppas att det fobiska kyrkliga skeppet snart skjuter sig själv i sank? (få en engelsman att läsa DEN meningen)

Jag är än så länge inne på linje tre.

När jag tänker på sex

Nu har jag tänkt lite på sex igen.
Närmare bestämt sex och musik.
Sex + musik = dåligt. Musik + sex däremot är oftast = bra, men just i det här fallet snackar vi om att ligga, inte om att tonerna knullar i öronen, som de ju kan göra ibland, vilket är skönt och alltså = bra.
Iallafall. Sex + musik är alltså = dåligt. Och nu ska jag berätta varför:
För det första bör man ju ha fokus på det man håller på med, inte komma på sig själv med att sjunga med i "Sexual Healing".
För det andra finns alltid risken att man inte känner varann tillräckligt väl ännu och begår fatala misstag (hej Johan S., pojkvän i tonåren som spelade Gary Moores "Over the hills" för mig första gången vi skulle till).
För det tredje, viktigast av allt:
Jag vill kunna höra honom andas i mitt öra.

Och nu ska jag gå och lägga mig. (Ensam.)

Don't forget your Midaircondoms

Folk har talat väl om den, ja till och med lyriskt, men jag har ändå inte tittat.
Fram till nu, och lemmesay: Shit vilka brudar!
Om jag var kille skulle jag vilja ligga med den här videon.
Om jag var tjej också.

En kväll på Cirkus

Saker jag lärt mig av Eddie Izzard:

- getingar och hajar är nazi
- latin är svårt
- jungfru Maria hade tvåglasfönster
- det är Bob Dylan som är Darth Vader.

fredag, september 16, 2005

Street art

Det här borde alla gå på, för det kommer att vara skitbra.

Hoppas jag.

(Utställningen öppnar på tisdag, vilket är lite oklart i artikeln. Jag tänker vara där då. Any takers?)

torsdag, september 15, 2005

THE SKRÄCK aka Hounds of Hell

Hundrädd, är jag.
Glömmer det ibland eftersom mitt umgänge med hundar oftast sträcker sig till sådana jag känt länge och vars ägare har pli på dem.
I helgen, när vi var på väg hem från vår skogstur, var det dock ANDRA BULLAR.

Redan när vi fortfarande var rätt långt in i skogen hörde vi hur hundar började skälla, och det blev inte bättre när vi började närma oss bebyggelsen. Märk väl, "närma oss bebyggelsen". Inte "hotfullt kliva in på någon tomt".
Skallen kom närmare och närmare, jag hörde en klen kvinnoröst halvhjärtat ropa "Kom hit, kom hit" efter sina djur som inte lyssnade. De - btw två onaturligt stora schäfrar - var upptagna med annat. T ex att anfalla mig.
Mellan hundarna och mig hade funnits ett skogsparti, ett djupt dike, ett skogsparti till samt tomten till det hus de verkade tillhöra. Inom loppet av tio sekunder fanns allt detta istället mellan hundarna och deras ägare, då djuren vid det laget aggressivt cirklade runt mig på en meters avstånd. För att piffa upp gjorde de också några utfall samtidigt som de morrade och skällde som rabiessmittade hyndor.

Jag stod som fastfrusen med ryggen tryckt mot ett träd.
Min kompis stod som fastfrusen en bit bort med ryggen mot oss.

Så kom ägarna över tomten, fortfarande halvhjärtat ropandes på sina små keldjur. Ägarna kom så nära som andra sidan diket och ropade halvhjärtat på sina keldjur. Ägarna ropade lite högre på sina keldjur. Ägarna ropade efter många om och men till och med argt på sina keldjur.
När keldjuren inte visade några som helst tecken på att ens höra dem (de hade väl huvudena fulla av sina egna skall) så tvingades den ena ägaren till den drastiska åtgärden att meddela oss att hon måste gå bort en bit för att ta sig över diket och hämta sina djur.
- De vill bara vakta tomten, sa hon.
De vill bara vakta tomten. Jaha. Ja det är ju helt naturligt mitt i skogen.

När hundarna väl sprungit tillbaks över diket till sina ägare, tror ni att de kopplade dem? Tror ni att de sa åt dem på skarpen? Tror ni att de bad om ursäkt? Tror ni att de över huvud jävla taget låtsades om att de kanske har ett litet problem om deras hundar kutar ut i skogen och attackerar svampplockare? Nej. I stället svarade de så här på frågan om vi kunde gå förbi - inte över, förbi - deras tomt ut mot vägen, samma väg vi tog in (då hundfri):
- Det är nog inte så bra.

DET ÄR NOG INTE SÅ BRA?!

Jag höll fan på att få en hjärtinfarkt, och jag svär att hade de där två efterblivna kärringarna från helvetet vågat visa sig utan sina hundar hade jag slagit in tänderna på dem med svampkorgen. Det FINNS INGET JAG HATAR MER än nonchalanta djurägare. De borde dö. Jag hoppas att deras galna hundar äter upp dem i sömnen.

- - -

Ja. Och detta lilla utbrott av kärlek till människan och hennes bästa vän triggades helt och hållet av att jag målande föreställde mig att jag låg i det här tältet. Det fick mig att tänka på den isande skräck en löjlig hund kan framkalla.
(Ps, notera rolig bildtext: "En annan björn")

Blod, svett & dårar

Nu har jag läst vad jag antar är menat som Sveriges svar på The Dirt - Backyard Babies biografi Blod, svett & dårar.
Det, kan jag konstatera, är den ju inte. Men den har definitivt sina ljuspunkter.

Sämst: David Bogerius. Dvs, han som skrev boken. Han skriver så illa att man blir tvungen att med våld forcera texten för att ta del av innehållet, som ju är det man vill åt i det här fallet. För att ta ett exempel så har han missat det elementära i att man inte först beskriver ett skeende för att direkt därefter låta någon berätta om samma skeende - på samma sätt! Jeez, de hade säkert kunnat rädda ett träd om de bara haft en redigerare.
Boken är dessutom jobbigt osammanhängande. Jag tänker mig att Bogerius efter första utkastet upptäckte att det var trist och odynamiskt, men istället för att skriva om och skriva bättre tog han fram saxen, klippte alla kapitel i fem delar, blandade och gav.

Bäst: Backyard Babies, så klart. Ena ögonblicket är de sjukt tuffa och hårda, för att sen vända på en femöring och bli våldsamt gulliga. Det hela är mycket charmigt, och det är fint att deras humor och självdistans trots allt lyckas tränga igenom den förvirrade ordmassan. De är helt enkelt fyra sköna killar som efter mycket hårt arbete till slut lyckades ta sig från Nässjö ända till Sunset Strip - och det är fan en bit att åka.
Dessutom är det en nostalgitripp av guds nåde för den som är i rätt ålder (som jag) och brukade höra på skivorna de pratar om (som jag) och se tv-programmen de pratar om (som jag) och hänga på ställena de pratar om (som jag).
Ritz! Cityhallen! Gino! Trash Bar! Eightball!
Oh, those were the days of rock and roll.

Ur boken:

"Hon ringde på en annan gång och frågade Nicke om han tyckte om öl och han sa ja. Då frågade hon vad han gillade för öl och sen gick hon ner till Systembolaget i Sumpan och köpte en flasköl som hon skulle bjuda honom på" - om en granne till Backyard Babies första Stockholmslägenhet.

"Resten av gänget satt och rökte gräs när polisen dök upp och undrade hur det var fatt." - i Texas under Backyard Babies första USA-turné 1997.

"[Man håller] god min när Tyla sitter och snackar om hur mycket en polare som har knarkat ihjäl sig brukade dra i sig och så har man badat i dubbelt så mycket kvällen innan." - Dregen om droger.

"Vi hade en efterfest uppe på typ 20:e våningen i en skyskrapa och det var någon brud som fick spelet där så vi höll henne utanför fönstret i fötterna. Hon trodde att vi skulle släppa henne. Jag vet inte varför vi gjorde så." - Dregen om en efterfest i Tokyo.

"Och så fick jag prova banangitarren från Electric Banana Band och det var verkligen stort." - Dregen om när han spelade med Janne Schaffer första gången.

"Zoe betyder liv på grekiska och hon är så jävla söt. Det tycker säkert alla om sina egna barn men Zoe är verkligen det." - Peder om sin dotter.


NP: Backyard Babies - Total 13

Effektiva jävlar

Vilket fynd.
Här surfar man omkring helt planlöst, spejar ut över avgrunder, trampar i ångande skit och hoppar från tuva till tuva i väntan på förlösningen.
Plötsligt är den där, kanske inte förlösningen men åtminstone något som lugnar oron och exalterar själen.
Punktjafs.
Featuring artister som Adolfs Gossar, Rövens Hämnd, Reklamation och inte minst Hospital Död, vars underbara låt "Effektiv jävel" klockar in på drygt 30 sekunder.

Jag vill nu ha folköl.

onsdag, september 14, 2005

Kära Loyal!

Jag bläddrade häromdagen igenom er nya bok.
Den gav mig stor inspiration.
Nu hoppas jag att ni snart tänker ge ut en ny bok, och vill gärna bifoga ett konstverk jag själv gjort för eventuell publicering. Verket handlar om att en kille i hatt och trenchcoat brutit upp sin förlovning med en blåögd tjej med olika stora bröst (vilket är ganska vanligt bland kvinnor!), som blir lessen och gråter. Helst vill jag ju inte förklara min konst men ibland kan det vara nödvändigt.
Jag tänkte mig 20-30 000 kronor för rättigheterna, men jag är ju rätt ny på det här så hör av er om jag tagit i.













Puss å kram
/m

Eddie och... Adde?

På söndag samlas vi andäktigt på Cirkus i Stockholm för att se mannen, myten och legenden Eddie Izzard do his thing.
Nu har dock ett rykte nått mig om att Adde Malmberg skall vara uppvärmare.
Min reaktion på detta rykte:
"ADDE MALMBERG?! omg finns han ens fortfarande? har han någonsin varit rolig? vad fan hände? och framför allt: but WHYYYYYYY?!"

Oh well. Det blir säkert intressant.

måndag, september 12, 2005

Sakerna man aldrig gjorde

En gång när jag satt på uteserveringen på nåt hak stod det en flyttbil precis intill, så att man såg rakt in i den. Tre rimligt attraktiva herrar bar och släpade och kånkade, lite sensuell svett bröt fram på deras lena pannor och jag började göra upp en plan som, om den hade genomförts, hade kunnat leda till äktenskap, eller till några timmars förnedring i häktet.
Planen gick ut på att jag, när de packat färdigt och strategiskt placerat en säng lättåtkomligt invid ett antal skivbackar, skulle smyga ombord på flyttlasset och arrangera mig själv i en erotisk position på denna säng med en noga utvald skiva som solfjäderssubstitut.
Sedermera skulle bilen stanna vid min utvaldes nya bostad gud vet var, och när han upptäckte mig skulle jag säga: Du har verkligen bra musiksmak.

Det blev så klart inget av med det.

söndag, september 11, 2005

It's a jungle out there

Det här med skogen är ju fina grejer.
Där finns saker som


...flugsvamp...


...blåbär...


...och träd.


Detta är dagens skörd. Fingersvamp och blek taggsvamp.
Och tre kantareller.
Tre!
Besvikelsen är stor.
Fingersvamparna verkar dessutom lite farliga, det är nog bäst att slänga dem och därmed undvika förgiftningsdöden.

onsdag, september 07, 2005

Bland tomtar och troll

Jag skall börja komponera musik.

Mitt instrument skall vara bubbelplast.

När jag står på scenen skall jag vara invirad i detta och så får publiken komma upp och krama mig.

Min publik kommer att bestå av fördärvade musikrecensenter och dårhushjon med plastfetish.

Jag kommer att bli känd för min nyskapande interaktivitet och stor i underjordiska musikkretsar.

Jag ser fram emot det.

tisdag, september 06, 2005

Mulle

Det är alldeles för länge sedan jag gick i skogen.
Därför hoppas jag att det kan bli en tur i de röda gummistövlarna i helgen, företrädesvis i Norrtäljetrakten där jag hör ryktas att
kantarellerna frodas.
Jag ska ha med mig varm choklad och ostmackor på skogaholmslimpa (den som inte gillar ost hittar här ett annat exotiskt recept) och ett äpple. Kanske kexchoklad också.

Nu är jag bara lite nyfiken på vad det är för svamp som rejvarna bruka leta efter.

lördag, september 03, 2005

Dumstrut

På tal om inget så önskar jag ibland att jag fick ha en strut med vit slöja och sen ljusblåa kläder och gömda skor och bli tornerad om.

Det är inte alltid fel med strut!

Update söndag em: Och i går, när jag var på Street, träffade jag två personer i partystrut! Det är ju så att man tror att det är magi.

Fykke

Absinth
Fylleri

Och det är UR, världens bästa UR, på teve.
Gah.

Vänta nu - just det, han som sjunger "Beautiful" är ond.

Jo!

Jo!

Jo, han är det! Lyssna nu innan han tvingar er att karda garn, grönt garn, som alla vill ha men ingen vet vad de ska göra med.

Ju-
-förlåt men hahahahahhahahaahahah

Skärpning.

Update söndag em: Men herregud så dumt.

fredag, september 02, 2005

Sökord

Det är skrämmande många som hittar hit efter att ha googlat "clownsex" eller "skinntanga".

Det var bara det jag ville säga.

Spike!

Vill för övrigt gärna meddela att jag nu gjort det livsviktiga Vem-är-du-i-Buffy-testet och jag blev Spike. Det är den där vampyren som ser ut som Billy Idol.

Spike
72% amorality, 63% passion, 9% spirituality, 72% selflessness
Ruthless, passionate, ravenous and--when it comes to it--devoted to those you love. Sound okay? Sounds like Spike, a character at times a hero and others a villain, but always compelling, dynamic and driven.
Based on the results of this test, you're like Spike in every way but the fangs.

Jag är rätt nöjd. Jag menar, vem skulle man annars vilja vara?

New Orleans

Jag hade en dröm om att åka till New Orleans. En tydlig fantasi om hur jag skulle vandra på stekheta gator, röd i ansiktet med fuktiga ringar under armarna, och ibland stanna till vid något gathörn där det skulle sitta en svart gammal man med beige hatt och blänkande svettdroppar i pannan och spela saxofon så att hjärtat smälte. Jag skulle gå in på en diner och äta något starkt, med köttfärs i, till middag. Och på kvällen skulle jag gå till någon skum bar där röken hängde tjockt, och beställa en iskall Heineken och få mig en och annan läxa om livet av damen i baren. Sedan skulle jag, lagom till bandet gick på, gå ut på terrassen i den tryckande mörka kvällen, endast upplyst av några kulörta lyktor, och höra hur det plaskade och prasslade i träsket nedanför och hur det ljudet blandades med avlägsna slingor av smäktande musik.

Det var min fantasi, präktigt laddad med klyschor. Men ändå, den känns långt borta nu och det är så, så sorgligt.
Nästan lika sorgligt som det här.

torsdag, september 01, 2005

Haters

Nu när datorn är tillbaks har jag läst ikapp lite. Bland annat har jag noterat att M på Lafs börjar tappa hoppet om mänskligheten eftersom de kallar henne ful för att såra.
Välkommen i klubben, säger jag bara.
Nu har ju inte jag några haters här eftersom det praktiskt taget bara är ett par stycken jag känner som läser - och random haters skulle inte heller veta hur jag ser ut.
Däremot går jag ut rätt mycket, och tro mig när jag säger att om främmande män (ja, alltid män) kommer fram för att tilltala mig så gör de det oftare för att leverera en förolämpning än en komplimang.
Det är sant.
Och det handlar alltid om utseende.

"Du borde faktiskt försöka bli lite mer kvinnlig"
"Vem tror du att du är egentligen"
"Du är fet"
"Alltså, om jag såg ut som du skulle jag stanna hemma"
"Du tror att du är rätt snygg va? Tro mig, det är du inte"

Bara några smakprov från ett par olika tillfällen. Och oftast, när jag är glad och snygg och känner mig oövervinnerlig, tycker jag att de är osäkra ärkemongon som inte förtjänar att titta åt mitt håll.
Men ibland, när jag är låg och ful och känner mig liten, tänker jag att de har rätt.

Senast det hände blev jag ledsen och orkade inte ens svara.
Nästa gång det händer tänker jag krossa en flaska och köra in den i ögat på honom.
Sen kan ni hälsa på mig på Hinseberg.

onsdag, augusti 31, 2005

Jag vet inte...

...vad det betyder att jag blev så lycklig över att få tillbaks min dator att jag sade "I love you" till the deliveryboy.
Förmodligen att jag borde försöka ta itu med mitt patetiska, sorgliga, oanvändbara liv, att jag borde bli rik, skaffa en sexig man, kanske ett par välartade barn och en luxuös villa vid vattnet där man kan sitta på altanen när det stormar.

Andra intressanta händelser i mitt spännande liv: Jag fick i dag ett äkta scam-telefonsamtal.
Eftersom jag är fruktansvärt slug så anade jag ugglor i mossen redan när intet syntes på nummerupplysaren, inte ens "skyddat nummer". Och när jag svarade, med min artigaste telefonröst, var där bara en telefonsvararstämma, en kvinna som på engelska glatt utropade att jag var en särskilt tursam person som just vunnit en resa till Barbados, all expenses paid. Min paranoida läggning räddade mig troligen från en miljonförlust då jag i panik kastade på luren - de har säkert kablar som snor mina stålar bara genom att jag svarar.
Hon var kvar när jag lyfte på luren en stund senare.
Då blev jag tvungen att ringa mig själv från mobilen för att få henne att sluta.

Jag undrar vad som hade hänt om telefonsvararen hade tagit det. Hon hade pratat och pratat och bandet hade tagit slut och hon hade fortsatt att prata uti ingenting och pengarna hade forsat in på hennes konto och jag hade blivit utblottad och kronofogden hade kommit och hämtat mitt hem och jag hade fått flytta in under Liljeholmsbron och folk jag känner hade kommit förbi på söndagspromenad och tittat åt andra hållet och jag hade skrikit "men det var inte mitt fel" gång på gång som en crazy lady och barnen hade blivit rädda och föräldrarna hade ringt polisen som stoppat mig i en cell med plastmadrass där man måste kissa på golvet och de hade duschat mig med en slang och avlusat mig med rotborste och hånskrattat åt mina förklaringar och slängt mig åt kråkorna.

Scary huh?

onsdag, augusti 24, 2005

Alltså...

...jag sitter på 7 Eleven.

De spelar TOMMY NILSSON.

Jag dör.

Snälle gode dator-guden, jag skall tvätta din skärm med rosenvatten, jag skall putsa dina tangenter med silkestyg, jag skall ha en bild på 72 nakna jungfrur som skrivbord - BARA DU GER TILLBAKA MIN DATOR SNART.
Amen.

tisdag, augusti 09, 2005

I natt jag drömde

I natt drömde jag att jag skurade golv på 7 Eleven. Min chef var en tjugofyraåring som pluggat på Handels. Jag tyckte att det var helt i sin ordning.
Betyder det att man gett upp om livet?

Okej, nu åker jag och lämnar in datorn, hej då.

torsdag, augusti 04, 2005

So long, internet



När hyllorna ovanför skrivbordet lossnar från sina fästen och landar på datorn blir resultatet som ovan. Arty va?

tisdag, augusti 02, 2005

Sexiii

Det var tvunget att hända.

Tack mr Helskägg.

måndag, augusti 01, 2005

That's the way...


...aha aha, I like it...


...aha, aha!

Och på torsdag är det derby. Pepp!

söndag, juli 31, 2005

The sweetness



De här pojkarna heter Dreamboy och är löjligt små och söta.
De spelade på Ljummen i går.
Sedan kom regnet.

Det här kan vara det gulligaste ever. Eller på länge i alla fall.

Och i kväll var vi och såg Batman Begins. På Heron City, även känt som helvetet på jorden. Trots att jag skymtade lite magdans när vi var på väg därifrån.
Christian Bale var bra, slagsmålsscenerna var skitdåliga, Gary Oldman har blivit gammal samt god, och den var lite för lång.
Ingen var söt.

fredag, juli 29, 2005

Äh

Jag vet inte.

söndag, juli 24, 2005

Vantemeningen

Oj, förlåt att vi sköt en brasiliansk elektriker i huvudet med fem skott. Men han såg faktiskt lite konstig ut när våra civilklädda kollegor jagade honom med pistol, så vi var tvungna. Förresten så tänker vi göra det igen.

mvh Londonpolisen

torsdag, juli 21, 2005

Johannesburg och Haparanda

Den här låten är alldeles, alldeles underbar och det enda jag hört om den är att det är två åttaåriga killar från någon förort till Johannesburg som sjunger. Den kom till mig för två år sedan, straight outta Sydafrika på en hembränd Kwaitoskiva en bekant fått av vänner där nere.
Låten är alltså rätt hemlig. Men nu när jag ju har upptäckt det här med intärnät hoppas jag att någon vet något mer om den (titel? artist? vadsomhelst?) och att denna någon nu har för avsikt att upplysa mig.
Sprid ordet!

För övrigt missade jag Ljummen i går, vilket var ironiskt då det var Matti Alkberg och jag samtidigt satt trehundra meter därifrån och predikade för min kusin att någon som har Haparanda i en låttitel sannerligen är stor på jorden. (Våra gramps bor där).

Får väl gå på lördag.
Kanske.

Sommarlov

Först var det sommar: sol och bad och öl och söta killar!!1! och roliga efterfester. Sen blev det något annat: regn och gråtrunka under täcket och oönskade sms som framkallar minnen av när man själv skickat oönskade sms och tragiska überfyllefester och gaaah ångest jag vill köpa en porsche och skaffa mig en tonårskille i baggy pants som jag kan bjuda på karameller.

Fördelen med att gömma sig hemma är att man kan flyga runt jorden med Google Earth och titta på teve tills ögonen blöder. Nu är det Gilmore Girls och alla pratar fantastiskt fort, till och med den kinesiska mamman, eller om hon är koreansk.

onsdag, juni 29, 2005

Midsommarafton



Koka färskpotatis.
Blanda bål.
Äta lax och färskpotatis.
Dricka schni-schna-schnapps.
Lyssna på Kenta.
Sparka boll.
Äta mer färskpotatis.
Dricka mer snaps.
Äta tårta.
Tjuvhoppa på grannens studsmatta.
Hoppas inte grannen läser det här.
Eller polisen.

tisdag, juni 21, 2005

Okej...

...nu finns fler Hultsfredsbilder att beskåda här.

Om nån är intresserad asså. Ba.

Annars har frossan avtagit och svettningarna tilltagit. I morgon är jag frisk och snart är det midsommar. Woho?

måndag, juni 20, 2005

Hultsfred

Bäst på Hultsfred: Nine Inch Nails och älgkebaben.
Sämst på Hultsfred: The Tears och festivalmänniskorna.
(Ibland älskar jag festivalmänniskorna. När jag är ovanligt filantropisk och älskar vem fan som helst. Men jag slipper gärna fyllon i säckiga byxor, skitiga linnen och tovigt hår den närmaste veckan/månaden/året.)
Sämst efter Hultsfred: Festivalfrossa och 38,8 graders feber.



Söndag morgon: jävligt unfresh.



Men vakten som hjälpte mig att hitta min jacka var snäll.

söndag, juni 12, 2005

Hem ljuva hem



Det här är mitt hus - as seen from space!
Kan du hitta ditt?

lördag, juni 11, 2005

Helgen vecka 23

Oj vad lugnt. Superlugnt.

I går: Handla lite mat. Städa en låda. Försöka fatta hur man lägger upp musik (vilket gick sådär men det låter ju). Senare: BBC-dvd om havsmonster.
Hittills i dag: frukost, The Door in the Floor (Kim Basinger har blivit snygg!), några sidor Sex, the amazing Knullbloggen och tystnad. Snart: Daniel Johnston, diska, eventuellt en regnpromenad och något sedan länge uppskjutet telefonsamtal. Senare: Äta något tråkigt, lite fotbolls-EM, Little Britain, eller nej, det går ju samtidigt som Alla helgons blodiga natt H20. Läsa mer Sex eller Livet efter Gud.
I morgon: söndagsmiddag med mamma. Senare: Desperate Housewives.

Om helgen går bara lite långsammare förlorar jag ansiktsmuskulaturen och börjar dregla.

Funderar på att bli kriminell.

Finskt!

Jag blir alldeles ifrån mig av vemodig musik.
Vill gärna gråta en ensam Cry Baby-tår och slita upp mitt bröst och vackla mellan att vilja förstå och att inte vilja förstå.
Nu vet jag varför det är så:
Det är för att jag är lite finsk.

Den som inte fick höra den smäktande Miljoona ruusua som liten kan inte förstå vad jag pratar om. Den som aldrig sett ut över ett böljande finskt landskap under en skymmande sommarhimmel kommer aldrig att veta.
Och den som inte upplevt de smekande gråtmilda tonerna av finsk tango över en knastrig radio har definitiv ingen aning.
Jag minns att jag blev överraskad när jag insåg att det fanns tango i andra länder, som Argentina. Men den lät inte alls som den tangon jag tyckte om. Argentinsk tango var stark, eldig och mäktig.
Finsk tango blödde.

Det är i alla fall så jag minns det.
Länge sedan nu.
Men jag blir fortfarande alldeles ifrån mig.

torsdag, juni 09, 2005

Och på tal om Vinterviken...



...så avslöjar En ljummen i gräset här lite om några av artisterna som dyker upp vid Pladder i sommar.

Det kommer att bli fint.

Kitty Drew och Mysteriet Med Båten



Båten på bilden ligger i Vinterviken i Stockholm.
Den har legat där, sommar som vinter, i åtminstone tre år.
Den har inget namn, inget nummer och inga särskilda kännetecken.
Det har aldrig synts till någon ombord - i dag stod vi och stirrade på den i tio minuter efter att vi inbillat oss att vi hört ett ljud.



Sannolikt ligger det lik eller knark eller pengar där, kvar efter ett dramatiskt svartsjukegräl mellan Veronica Lake och en rysk maffiaboss.

måndag, juni 06, 2005

söndag, juni 05, 2005

I dina ögon

Jag var tolv år och älskade Ratata men hade inga pengar.
Mamma tyckte inte att jag borde hänga inne i stan, men jag ljög för henne och vi åkte in ändå, jag och min italienska kompis Michaela. Vi åkte till T-centralen, sneddade över ett skitigt Sergels Torg och gjorde entré på Kulturhusets bottenvåning.
Det fanns alltid en röd skinnsoffa ledig till oss, trots att det var fullt av äldre invandrade herrar som lyssnade på, ja, det visste vi inte. Vi var de enda i vår ålder och personalen som skötte skivspelarna började känna igen oss - jag skulle höra på Sent i September eller Jackie. Michaela skulle höra på Luis Miguel, en smörsångare som var stor i Italien.
Sedan tog vi plats, tog på oss hörlurarna och jag blundade och blundade och blundade och spelade upp inre filmer om hur killen jag var kär i skulle fråga på mig eller bjuda upp mig eller åtminstone säga hej till tonerna av "I dina ögon" och skivan sprakade och någon vände sida och tiden gick och jag kom försent till middagen och ljög om var jag varit.

Tack Beneath a Steel Sky för att du påminde mig.

lördag, juni 04, 2005

Erotik

I dag har jag tittat på Alexander.
Den var jättejättejättelång och jättejättejättetråkig.
Den enda anledningen att titta på den var den fint homoerotiska stämningen som fick en att hela tiden hoppas på lite hångel mellan Colin Farrell och Jared Leto.

Det blev inget hångel.

Istället fick jag titta på när Sverige spöade Malta med sex noll samt föreställa mig hur Zlatan födde mina barn.

Och nu bär det ut på rockabillyklubb för att check out the ladies.
Funderar på att göra en quiff.

fredag, juni 03, 2005

Gnäll



Mobilen är paj. Har inte råd att köpa en ny.
Jag har bytt till Firefox och det funkar som skit.
Två platser lediga i bilen till Hultsfred och jag måste hitta passagerare annars blir det för dyrt.
När ska jag kunna köpa biljett till Accelerator?
När ska folk komma ihåg att de i skolan fick lära sig att wife i plural blir wives?
När ska jag bli rik, snygg och lycklig?

Nu ska jag trösta mig med Laphroaig. ("Please drink our whisky in moderation.")
Sen ska vi gå på Pouzars säsongsavslutning på Mondo en liten stund.

onsdag, juni 01, 2005

Rökfrossa, Fopster och stock

I går rökte jag ett paket cigg på El Mundo.
Sen rökte jag ett paket till på Kvarnen.

På El Mundo sjöng en full yngling som trodde att han var Carl-Johan Vallgren - eller annan valfri urban manlig poet - en sång om cigaretten. Det lät illa, men vi applåderade artigt.
På Kvarnen sjöng ingen, men det var kö dit på en tisdag - man fick ju röka ända tills de stängde.

* * *

Marx.se:
- Bowanga Bowanga är verkligen larvigt. Byt namn. Jag tycker att du ska heta Fopster.

Så på allmän begäran har jag nu bytt namn.

* * *

Mer stock åt folket.

tisdag, maj 31, 2005

Olika saker

Lärdomar och sånt från veckan som gått:

- Renskav var inte så svårt att göra som jag trodde. Förmodligen gjorde jag fel.
- En tjej i Midaircondo spelar världens största tvärflöjt.
- Flöjt, skägg och korv är roliga ord.
- I lördags var det ett jävla väder och jag ville stå på en bergstopp.
- De är otrevliga mot gamla finska människor på Föreningssparbanken i Skärholmen.
- Jag fick frost i benmärgen under Death From Above 1979 men det var det värt.
- Forrest Gump pratar väldigt sakta. Det är nog för att han är inte är så smart.
- Men han vet ändå vad kärlek är.
- Hammarby sparkade Häcken med 3-1. Häcken funderar på att byta namn.
- Stänger man inte sin bildörr ordentligt så går batteriet eftersom lampan är tänd.
- Men sen fungerar batteriet igen när man får låna ett par startkablar och en annan bil.
- Jag rökte inomhus och det kändes som sista gången. En era osv.
- Till sist: ibland vore det bäst om man bara kunde hålla käften.

fredag, maj 27, 2005

Popaganda

För övrigt undrar jag:
Ska det, eller ska det inte, regna i kväll?
Även om jag bara orkar se Nomads, TTA och kanske Tilliander så är det ändå minst fyra timmar under bar himmel. Med potentiell väta som följd.
Fan, jag gillar tak.

(Schema.)

Clownsex

Förra veckan bodde jag borta, och råkade där upptäcka en märklig tevekanal som heter Star! och bara verkar finnas på digitalteve.
På Star! visade de ett program om folk som har clownfetish.
De vill alltså ligga med clowner.
Man trodde inte att det var möjligt, I know. Men det var det.
Bland annat fick man det stora nöjet att se en lönnfet herre med målat ansikte, skinntanga och stor, röd näsa sätta sugproppar på en annan herres glest behårade skinkor.

Det fick mig att vilja gå med här.

måndag, maj 16, 2005

Ane och Ron

Song no.6 med Ane Brun och Ron Sexsmith är allra allra bäst just nu.
Titta på videon så får ni se, den är superfin. Ane har på sig något gult och luddigt och ler vackert, Ron ser butter ut med en gul ros i knapphålet.
De ser ut att dricka dyr champagne.
Jag vill vara där.