Nu har jag läst vad jag antar är menat som Sveriges svar på The Dirt - Backyard Babies biografi Blod, svett & dårar.
Det, kan jag konstatera, är den ju inte. Men den har definitivt sina ljuspunkter.
Sämst: David Bogerius. Dvs, han som skrev boken. Han skriver så illa att man blir tvungen att med våld forcera texten för att ta del av innehållet, som ju är det man vill åt i det här fallet. För att ta ett exempel så har han missat det elementära i att man inte först beskriver ett skeende för att direkt därefter låta någon berätta om samma skeende - på samma sätt! Jeez, de hade säkert kunnat rädda ett träd om de bara haft en redigerare.
Boken är dessutom jobbigt osammanhängande. Jag tänker mig att Bogerius efter första utkastet upptäckte att det var trist och odynamiskt, men istället för att skriva om och skriva bättre tog han fram saxen, klippte alla kapitel i fem delar, blandade och gav.
Bäst: Backyard Babies, så klart. Ena ögonblicket är de sjukt tuffa och hårda, för att sen vända på en femöring och bli våldsamt gulliga. Det hela är mycket charmigt, och det är fint att deras humor och självdistans trots allt lyckas tränga igenom den förvirrade ordmassan. De är helt enkelt fyra sköna killar som efter mycket hårt arbete till slut lyckades ta sig från Nässjö ända till Sunset Strip - och det är fan en bit att åka.
Dessutom är det en nostalgitripp av guds nåde för den som är i rätt ålder (som jag) och brukade höra på skivorna de pratar om (som jag) och se tv-programmen de pratar om (som jag) och hänga på ställena de pratar om (som jag).
Ritz! Cityhallen! Gino! Trash Bar! Eightball!
Oh, those were the days of rock and roll.
Ur boken:
"Hon ringde på en annan gång och frågade Nicke om han tyckte om öl och han sa ja. Då frågade hon vad han gillade för öl och sen gick hon ner till Systembolaget i Sumpan och köpte en flasköl som hon skulle bjuda honom på" - om en granne till Backyard Babies första Stockholmslägenhet.
"Resten av gänget satt och rökte gräs när polisen dök upp och undrade hur det var fatt." - i Texas under Backyard Babies första USA-turné 1997.
"[Man håller] god min när Tyla sitter och snackar om hur mycket en polare som har knarkat ihjäl sig brukade dra i sig och så har man badat i dubbelt så mycket kvällen innan." - Dregen om droger.
"Vi hade en efterfest uppe på typ 20:e våningen i en skyskrapa och det var någon brud som fick spelet där så vi höll henne utanför fönstret i fötterna. Hon trodde att vi skulle släppa henne. Jag vet inte varför vi gjorde så." - Dregen om en efterfest i Tokyo.
"Och så fick jag prova banangitarren från Electric Banana Band och det var verkligen stort." - Dregen om när han spelade med Janne Schaffer första gången.
"Zoe betyder liv på grekiska och hon är så jävla söt. Det tycker säkert alla om sina egna barn men Zoe är verkligen det." - Peder om sin dotter.
NP: Backyard Babies - Total 13
torsdag, september 15, 2005
Blod, svett & dårar
av m klockan 14:16
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag säger bara: DREEEEEGEN!!!
Har du kvar boken och vill göra dig av med den?
Skicka en kommentar