Stalin och jag

Av okänd anledning fick jag häromdagen för mig att stanna till i tunnelbanegången under Långholmsgatan och titta i skyltfönstret. Där fångade detta min blick, klicka för större:



Stalin, minsann. Visste väl att han bar skulden till Hornstull. (Nog undrar man vad där stod innan någon kom med denna rättelse.)

Annars var jag i dag i Kista galleria. Det var jag inte ensam om. Ungefär etthundra tusen andra människor var också där. Blev lite yr över detta. Vad gör alla människor? Själv blev jag bjuden på lunch innan jag intervjuade en kompis, det var trevligt. Ingen annan såg dock ut att ha trevligt. De såg sorgsna ut, som att de inte själva förstod varför de hängde i en inglasad galleria med hela familjen när de hade kunnat vara någon annanstans. Jag tänkte att det kanske var Stalins fel, det också. Övervägde att fråga det indiska sällskapet intill men lät bli.

För övrigt förutsätter jag att när jag nu blivit utpekad som makthavare i SvD hädanefter kommer att mötas med tillbörlig respekt. Mössan i hand och finaste nigningen, or I will release the hounds.