Accelerator tvåtusenåtta

Jaha, nu när även Ryssland är utsparkade ur EM och jag definitivt kan sluta gissa och hoppas på några vinnare (okej, hellre Spanien än Tyskland) kan jag väl ta mig tid att lägga upp lite bilder från gårdagens Accelerator. Först ut för min del, tjugo minuter försenade och fulla som as, var Brian Jonestown Massacre. Tråkiga var de också, trots att okvädningsord som "you fucking cunt" haglade med löften om eventuella slagsmål. Det blev inga. Och kanske hade den låga volymen en del med stämningen att göra, men jag hade verkligen väntat mig mer.


Anton är här tillbaka från sin rökpaus. Det var först de sista tio minuterna som det lossnade lite för BJM.


Vampire Weekend var fina. Accelerators personal inte likaså. De fick för sig att det var bättre om alla gick in och tog en smal spiraltrappa ned i publiken, istället för att ta den breda utetrappan. But why? sa jag och blev inte alls klokare av svaret.


Duffy var snygg och randig och härlig. En känd indieprofil beslöt att ligga med henne, och jag förstår honom.


Under MGMTs spelning stod jag mest och snicketisnackade om annat med en massa människor, så jag kan inte lämna några omdömen.


Samma gäller till stor del Hercules and Love Affair. Det är ett typiskt festivalsyndrom, man träffar folk man inte träffat på länge och är bortskämd med musik överallt. Koncentrationen blir så att säga lidande.


Battles däremot var en fantastisk överraskning. Jag frågade mitt sällskap "VARFÖR HAR DU INTE SAGT NÅT" med ett anklagande tonfall. Han hade inget att säga till sitt försvar.
Två minuter efter att jag tagit denna bild kom det fram en gulklädd dvärg med traktorlurar och sa "du får inte fotografera här, du har inget fotopass". Jag funderade på att tala om för henne att hon var dum i huvudet, men orkade inte bråka. Hon visste nog det ändå.


God natt, Stockholm.