Livet på landet

I går eftermiddag slog det mig som en blixt: Jag måste, MÅSTE, komma ut på landet. Få sitta under en björk och läsa halvdåliga deckare hela dagarna, steka en korv och dricka ett glas vin till middagen, ta en kvällspromenad ner mot vattnet, höra kossorna råma, fåglarna kvittra, träden susa.
Det var inte bara en önskan. Det var ett tvång. Jag fick ångest vid blotta tanken på att tillbringa flera lediga dagar i stan. Så jag påbörjade operation "hitta stuga". Det gick dåligt, stugor var upptagna och de som fanns att hyra var svindyra. Jag sökte högt och lågt. No luck. Men så i dag fick jag veta att en vän som bor på landet är utomlands. Hennes hus är tomt. Jag ringde, smsade, bönade och bad. "Självklart" sa hon.

Så nu drar jag till landet i fyra dagar. Hurra! En del kanske inte tycker att fyra dagar är något att bli så jävla lycklig över, men då kan man ta sig i brasan.

SO LONG SUCKERS