Åsikter om kvällens television

I kväll låg jag och slökollade på Lord of the Ring samtidigt som jag pratade i telefon. Något innan hade jag slökollat utan att prata i telefon, och kunnat konstatera att det var åtta minuter reklam med mindre än en halvtimmes mellanrum.
Fy fan vad jag hatar reklam. Det vore okej med reklam om den inte var så fruktansvärt efterbliven, men nu är den det, och alltså inte okej.
Men det var inte det jag skulle klaga på, utan att jag under en av dessa oändliga reklampauser zappade över till ettan och Agenda. Där gjorde de en big deal av att något brittiskt reportageteam åkt till Uzbekistan och avslöjat att det är barnarbetare som plockar den bomull som sedermera blir till skjortor och whatnot på HM. Det var inget direkt fel på reportaget. Däremot var det fel på den obligatoriska enkäten efteråt.
Kära Agenda, ibland måste man erkänna sig besegrad och klippa bort skit som bara blir fel. Inte tro att man bara för att Linda, 16, får stå utanför affären och säga "Asså, amen, de e junte bra alls om de e så" och Gunnel, 55 "jahaaa... ja det är trist om det är så, särskilt som HM är ett stort företag" fått någon slags konsumentvinkel på det hela. Det har man inte, man har bara fördummat programmet och fått tittarna att ta fram skämskudden.
Man måste inte alltid fånga Nisse från Hökarängen på språng i Gallerian. Oftast måste man faktiskt inte det alls.

Lord of the Ring var för övrigt fortfarande en timme för lång, det kunde jag konstatera trots att jag satt i telefon längre än så. Liksom, enough with the orcs already.