Intressen: Musik

Föregivet musikintresserade människor om...

Musikbyrån:
BÖÖL GNÄLL GNÄLL Magnus Broni är dum han ställer inte rätt frågor vad är det för skit de visar hahaha deras topplista är så pinsam och sitter inte hans ögon lite tätt BÖL SNYFT GNÄLL varför visar de inga BRA musikprogram

This is our music:
BÖÖL GNÄLL GNÄLL varför är det bara en massa jävla flöjthippies som ingen känner till och gud vilken dålig intervju Lokko gjorde han börjar bli gammal BÖL SNYFT GNÄLL varför visar de inga BRA musikprogram

Rundgång:
BÖÖL GNÄLL GNÄLL precis så dåligt som man trodde varför visar de inte lite annan typ av hårdrock när man äntligen får sånt i teve vem fan vill se Joey Tempest/Slayer BÖL SNYFT GNÄLL varför visar de inga BRA musikprogram

ZTV:
BÖÖL GNÄLL GNÄLL bara en massa jävla mainstreammusik får inte pöbeln nog av det på reklamradion och nu är det ändå bara sport de måste gå på crack om de tror att folk vill ha detta BÖL SNYFT GNÄLL varför visar de inga BRA musikprogram

Hårdrocksnatt/80-talsnatt:
BÖÖL GNÄLL GNÄLL det där är så jävla gammalt varför visar de inga mer spännande band vem fan bryr sig om de där gamla stofilerna BÖL SNYFT GNÄLL varför visar de inga BRA musikprogram

...and I could go ON and ON and ON och inkludera även musiktidningar och musikradio och till och med fkn folks personliga musikbloggar. Det finns tamefan inga gnälligare människor än den publiken och jag är så sjukt less på dem allihop. Om de bara höll käften En Enda Gång.

The Hood

Ibland är det bara så jävla jävla skönt att låtsas som att det inte finns någon värld bortanför ens egna lilla sömniga förstad. Att låtsas som att det inte finns något "innanför tullarna" med drivor av uppklädda bönder, neonskyltar och bajsnödiga klubbar. Att bara åka och äta middag på greken invid ens gamla mellanstadieskola på Älvsjövägen och sen kolla på Brokeback Mountain hos en vän i Ekensberg, att gå ner till Skulpturens hus och sen traska över Trekantens is till Liljeholmen, att stå på Nybohovsbron och titta på bilarna och sen äta lunch på Mike's Coffee på Hägerstensvägen, och what else jag har gjort denna helg.
Jag ska fan aldrig mer åka över bron in till stan. Jag hatar stan och allt folk däri. Jag ska bli lokalpatriot och nazistiskt vakta mitt närområde mot all typ av innerstadsinfiltration.
Passa er.

Brev från ön

I dag är mina örsnibbar dubbelt så stora som vanligt. Det är för att jag hade örhängen i går. Jag brukar aldrig ha örhängen, och nu vet ni varför. Jag vet att ni har undrat. Tappade dessutom det ena så det kommer inte att upprepas any time soon. Om det inte sitter fast i halsduken, jag har inte orkat titta efter. Faktum är att jag inte orkat göra mycket alls i dag, utom att fixa lite småsaker plus försöka överväga ett jobberbjudande som trillade in. Det verkar ärligt talat inte särskilt roligt, men kan antagligen vara bra erfarenhetsmässigt. Varför låter "vara bra" lite som "fiskleverolja"?
På Berns i går var det i alla fall mycket folk, och trots ohemula mängder röd- och annat tjut redan där gick vi ÄNDÅ vidare till Riche. Det är ingen idé längre att hoppas på att någonsin lära sig. Efter det stapplade jag in i en taxi som tog mig hem där jag möttes av nedanstående mejl, vilket nog kan räknas till toppskiktet i gulligaste ever:

"Såg din blogg, det är otroligt hur språket har förändrats inom min livstid, jag är 66 nu, fd spec lär. Har bott i Kransen och Solberga, Kristallvägen redan på 50-talet.
Jag har gett ut två böcker på eget förlag, en fackbok, Xxx, och en "roman" Xxx, som är litet av mitt liv också, förstås.
Tycker att det finns något otrolig fart i dina texter. Det är flyt i rom som man säger.
Kör hårt!
Xxxxx Xxxxxxxxx
Åland"

Jag blev mkt rörd och glad, kan ni haja.

Gissa...

...vem som trotsade en förkylning extraordinaire i dag bara för att intervjua Veronica Mars?
JO: JAG!
Tyvärr var ni inte tillräckligt snabba på att gissa så vinsten går oavkortat till Hägerstens katthem.

Tråkigt nog gick inte förkylningen över och nu kom jag just på att jag måste ut och flytta bilen. Och det har snöat sedan sist. Fan. Också. Nån som vill köpa en bil? Oj vad det här känns som en loop. Jag måste ha försökt kränga min bil här tidigare. Orkar inte kolla. Snälla köp min bil? Dyrt? Jag behöver pengar. Vad jag inte behöver är att skotta. Varför ställer jag inte av bilen på vintern? WHYYYYY? Herregud vilket gnäll. Men det är ju kallt. Och jag har en förkylning extraordinaire. Som man gärna trotsar för vissa saker, mindre gärna för andra. Typ, Veronica Mars vs. Skotta. Ja jag vet ju vad jag väljer. Any day of the week AND TWICE ON SUNDAYS. Nä, jag är inte full, om man är full får man inte flytta bilen. Det är förbjudet enligt nån paragraf jag inte orkar leta upp. "Are you ready for the Duffman" gastar de på teve. OOH YEAH, gastar jag tillbaks samtidigt som jag gör en erotisk rörelse med höften.

Hejdå.

HAHAHAHA

En tysk skräckfilm om att köra gaffeltruck (drygt 9 min lång).

Kristet vs killbuskis

Nu har filmen Narnia bott hos mig i två veckor och jag har fortfarande inte kommit mig för att titta på den. Det är för att jag är lite rädd.
När jag var liten älskade jag Narniaböckerna. Jag läste dem gång på gång på gång, ända tills jag fick veta/förstod den religiösa innebörden. Och eftersom jag redan då var duktigt indoktrinerad av min ateistiska fader blev jag lite äcklad av den uppenbarelsen, vilket fortfarande hänger kvar.
Jag misstänker helt enkelt att filmen är ett kristet pekoral av Aslans nåde med massiva mängder stråkar och tearjerkers och annat sentimentalt dravel, och har inte orkat med tanken. Plus - jag vet hur den slutar.
I stället har jag helt och hållet hängivit mig åt killbuskis by frat pack. 40 year old virgin, Anchorman, Zoolander och Wedding Crashers har matats friskt i högkvarteret den senaste veckan. Steve Carell är min favorit (Anchorman är värd att se enkom för hans skull) och nu ångrar jag lite att jag inte såg åtminstone något avsnitt av amerikanska Office.
Men nu är jag trött på killbuskis, så kanske att jag ser Narnia i morgon.

Fylleri fyllerår

På tal om stigande ålder.
Min födelsedag är, eh, coming-up coming-up om ett tag, nån vecka eller två, och jag ser inte fram emot den alls och det gör mig arg. Alltså att jag inte ser fram emot sånt längre. Det är ju inte som att man har miljoner orsaker att fira annars, så varför inte passa på när man fyller år? Varför är inte varje seger över ett nytt år värd en hejdundrande fest med paraplydrink, struthatt och visselpipa?
Eller om man åtminstone fick ligga och låtsassova medan någon smög upp och prasslade i köket och så finge man falsksång, varm choklad, en bit bakelse med ljus i och någonting inslaget i mycket papper och glansiga snören.
Men nej. Man ska fylla år helt själv på en måndag i midvintern, det är det nya "jag-skär-mig-i-armarna".
Birthdays ain't what they used to be.
Som protest funderar jag på att ha en måndagsspritfest.

Knäck

När jag precis börjat på JMK var jag, och många med mig, helt säkra på att ordet "knäck" var det larvigaste ever och vi skulle då fan inte använda det utom för att tala om julgodis.
Många år senare kommer jag på mig själv med att bekymmerslöst säga knäck i parti och minut, allra senast "modeknäck" i ett jobbmejl för två minuter sedan.
Shit, det är ett tecken på stigande ålder va?
Men jag reagerade i alla fall den här gången.

Hört på tunnelbanan

Medelålders tant 1: Och alltså Anki. Hon är ju gullig och så men jag gillar henne inte alls på det sättet jag gillar dig och Barbro.
Medelålders tant 2: Nää.
Medelålders tant 1: Hon har så svårt att slappna av!
Medelålders tant 2: Ja, visst har hon!
Medelålders tant 1: Ja visst förstår du, häromdagen var hon så sur för att någon sagt åt henne att städa upp efter sig.
Medelålders tant 2: Haha, nää?
Medelålders tant 1: Ja alltså JAG hade ju bara skrattat och stökat till ännu mer!
Medelålders tant 2: Haha, ja precis.
Medelålders tant 1: Man kan faktiskt inte ta allt på blodigt allvar.
Medelålders tant 2: Nej verkligen inte.
Medelålders tant 1: Nä jag kan inte riktigt med Anki ibland.
Medelålders tant 2: Nää.
Medelålders tant 1: Men med dig och Barbro kan jag verkligen skratta och ha roligt, det är så skönt att ni finns på jobbet.

Här någonstans somnade jag och drömde om att Anki fick med sig ett maskingevär till jobbet en dag.

Hjälp

I dag har jag fått en bankgirocheck, det vill säga pengar för min allra första faktura som egen företagare.
Alltså sitter jag i telefonkö till skatteverket, där jag tänkte fälla en tår och fråga hur jag gör nu.
Herregud, jag har verkligen SÅÅ ingen aning om vad jag håller på med.
Hoppas inte kronofogden läser det här.