hinseberg

fredag, augusti 11, 2006

Varför är allt en trasa

Ursäkta min kallsinnighet, men det är helt rätt att den här envisa gubben blir vräkt från sin lägenhet om han trots flera varningar inte kan låta bli att locka dit flockar av äckliga fåglar i parti och minut. Jag skulle bli vansinnig om jag bodde i närheten. Jag skulle bli Runar. Fågel-Runar.

Klockan är drygt tio en fredagkväll, ungdomar har fest på gården och jag hasar omkring i morgonrock och vill titta på teve, men det som bjuds är krigsfilm, en till krigsfilm, en till krigsfilm, oj, det var samma som den första krigsfilmen, en Van Damme-film, två stycken skåpmat från åttiotalet, ett "komplicerat triangeldrama", och De Misstänkta för fjärde gången på kort tid. Man kan ju bli irriterad för mindre, och med tanke på hur irriterad jag redan är så - men vad FAN! nu vallar någon sitt kolikbarn utanför mitt fönster - är det kanske bäst att jag bara går och lägger mig så att jag kan vakna på den rätta sidan med den rätta inställningen och de rätta åsikterna i morgon.

Plötsligt skjuter någon raketer like it's 1999, jag undrar varför. Fyller kungen år eller?

Nu går jag och bajsar så ses vi i aulan sen

Ge mig ett maskingevär och jag ska skjuta ner alla självutnämnda elitister så att blodet skvätter och hjärnsubstansen sprutar. De senaste två dagarna har varit ett jävla inferno av folk som tycker att de är lite bättre än folk för att folk är dumma i huvet och inte fattar att folk har sett ljuset, fått insikten och därför känner till Sanningen, månde det vara om musiken, konsten, kärleken eller det estetiska värdet i ett par Manolo Blahanik, eller hur fan det stavas. Nej, jag tänker inte ta reda på det, jag ska vältra mig i den kulturella underklassens frånstötande ignorans.
Det tar aldrig slut heller. Det är en evighetsmaskin, from here to eternity, till det sista andetaget ska man behöva höra deras evinnerliga mantra om den goda smaken, i tal, men oftare i texter, där de inte ens vågar marknadsföra sin egen förträfflighet i klarspråk utan lindar in det i ett språk där essensen är att de andra, ofta refererade till som "folk", helt enkelt inte förstår det de själva förstått.

Här är nåt för er att försöka förstå: det sublima ljus som kommer att genomstråla era kroppar när jag perforerat dem med tvåhundra hål.
Jag hatar er.

Var är båten Anna när man behöver henne

Varför sms:ar Alla Ahmed Wagi Shafeeg mig om sin klubb Atmosphere? Vem är Alla Ahmed Wagi Shafeeg? Hur har Alla Ahmed Wagi Shafeeg fått tag i mitt nummer och varför tror Alla Ahmed Wagi Shafeeg att sms-spam är önskvärt?
Det är ju saker man kunde ringa tillbaks och fråga, men jag frågar hellre er.

torsdag, augusti 03, 2006

Doctor doctor

Första arbetsveckan efter semestern. Jobbångest, välkommen hem.
I övrigt har det mest handlat om doktorer i varierande modell.
I går var jag hos fläckdoktorn för att ta bort en fläck och få den skickad till något fläcklaboratorium.
I dag var jag hos tanddoktorn. Jag var skräckslagen, jag har inte varit hos tandläkaren sedan jag drog ut några visdomständer år 5 B.C. Inte ens den tappade plomben för ett och ett halvt år sedan fick mig att agera. Antog alltså givetvis att min mun höll på att ruttna i hop och endast stod att rädda med hovtång, slagborr och löständer i ett glas bredvid sängen.
Gick dit på darrande ben. Höll på att börja grina av tandläkarlukten. Ville att pappa skulle hålla mig i handen.
Tandläkarkvinnan var snäll och hade satt upp affischen med de lunchande byggarbetarna i taket.
- Vi ska ju bara göra en undersökning i dag, sa den snälla tandläkarkvinnan.
- Okej, sa jag med gråten i halsen.
/.../
- Du måste skaffa en mjukare tandborste, och så får du inte ta i så hårt.
- Men det är skönt att ta i!
- Då kommer ditt tandkött att dra sig uppåt ännu mer.
- Oj då.
/.../
- Den här trasiga plomben måste tas bort och ersättas.
- UÄÄÄÄHÄHÄHÄHÄHÄ.
/.../
- Röntgenbilderna ser jättefina ut.
- [Jag börjar andas igen]
- Så det enda är den där plomben då.
- UÄÄHÄHÄHÄHÄhäh... okej.

Hon lovade bedövning. Överväger ändå att vara full.

onsdag, juli 26, 2006

Eheh

Ringde just till Nordea och proklamerade upprört att jag minsann inte köpt SEXLEKSAKER för 608 kronor.
Nordeamannen svarade: Det är faktiskt en insättning, någon skojar med dig.

Jag förgyllde hans dag, så att säga.

tisdag, juli 25, 2006

Hej Gotland

Munkkällaren i dagsljus. På natten finns här många människor
med rosa kläder, glansig hy och sökande blick.

Hetaste killen i Visby. Försökte få honom
att hämta sin springare och ta mig med in
i solnedgången. Misslyckades.

Kolla på den gula glassen. Vill man inte bara köra ner ansiktet där?

En snuskig rauk.

En snuskig hemmafru.

...som jag såg när jag besökte brat heaven = after beach på Kallis i Visby.
De spelade Boten Anna många, många gånger, överallt, hela tiden.

Inga slagord, inget valfläsk, nej, inte minsta pamflett.
Almedalen låg öde.

Det här är Stavar. Stavar lät som en robotinvasion: swooosh, swooosh,
swooosh, osv i evighet. Till slut blev det läskigt och jag kände att jag
måste bli kompis med Stavar så att han är snäll med mig när de tar över.

Stavar bor på vindkraftsfältet, här synligt från Hoburgsgubbens
hoods. Man ser att de redan håller på att samla sina styrkor.

Övriga händelser i veckan inbegriper att jag åt lunch på samma ställe som Jeffrey Aubynn och Eric Fischbein dagen efter att Jeffrey gjort mål för Hammarby, och jag fick verkligen behärska mig för att inte kasta mig om halsen på honom. Istället smygtittade jag bara beundrande.
Sedan råkade jag ha en spontanfest dagen innan jag skulle till Gotland, där folk drack Fernet, bröt arm, högljutt sjöng med i "Polsk Zchlager" och sedermera sov över, vilket dagen efter fick mig att undra när jag ska lära mig av de läxor livet oavbrutet presenterar. Kan dock inte påstå att jag ångrar det eftersom jag hade kul.
Till sist har jag blivit tillfrågad om det ärofulla uppdraget att vara tärna på ett bröllop. Jag blev rörd, glad och helt chockerad. Va, ska inte tärnor vara liksom små söta blonda flickor med rosor på kind? Sen hotade jag att ha på mig nitbälte. Det fick jag, sa bruden, och jag lugnade mig lite. Men bara lite.

måndag, juli 17, 2006

Hej Malmö

Det där huset, ni vet.

Grillat är godast hemma hos mannen som brände
ner Sölvesborgs hamn som tolvåring. Legendary!

Oh, semester, be mine forever.

Vi åkte turistbåt och tittade på mässingskatter. Vi
tittade även lite på...

...halvnakna brandmän på övning. Möhippan ombord
blev åtminstone lycklig.

De är rebelliska på Glassfabriken i Malmö.

Norra Europas högsta pariserhjul. Det var högt. Tre
varv fick man för sin biljett.

Martial Arts mitt i natten. Eller kanske svartklubb?
Vem vet.

Så här ser ens arm ut efter en helkväll i Malmö town.

Malmö var alldeles, alldeles underbart och den här gången kommer det inte att ta tre år innan jag åker ner igen.
På torsdag färdas jag så till Gotland. Såg väldigt mycket fram emot det till jag läste det här, och känner mig nu manad att poängtera följande:
JAG ÄR INTE EN AV DEM.

fredag, juli 07, 2006

Recently

HAHAHA:

VAFAN:

GENERELLT:

tisdag, juli 04, 2006

Sladdbarn

Jag håller på att bli vansinnig på alla sladdar. Alltså, inte nog med det överflöd av vita, svarta och grå som går kors och tvärs över hela lägenheten, utan också de sladdar man måste släpa med sig så fort man ska någonstans ett par dar.
Det är telefonladdarsladden, det är kamerans batteriladdarsladd, det är usb-sladden som går mellan kameran och datorn, det är datorsladden och är man nånstans utan trådlöst så är det även nätverkskabelsladden. Fatta, FEM JÄVLA SLADDAR i bagaget!
På riktigt får jag gärna elallergi och fried brain och hela paketet - bara hela världen blir elektriskt mikrovågat trådlös så fort som möjligt.
Eller så är svaret att flytta ut i skogen och helt förlora kontakten med omvärlden.

Nu har jag skrivit sladd så många gånger att jag börjar tvivla på att det ens är ett ord. Sladd sladd sladd sladd saldd asddl asldfjaösko