Hej Gotland

Munkkällaren i dagsljus. På natten finns här många människor
med rosa kläder, glansig hy och sökande blick.

Hetaste killen i Visby. Försökte få honom
att hämta sin springare och ta mig med in
i solnedgången. Misslyckades.

Kolla på den gula glassen. Vill man inte bara köra ner ansiktet där?

En snuskig rauk.

En snuskig hemmafru.

...som jag såg när jag besökte brat heaven = after beach på Kallis i Visby.
De spelade Boten Anna många, många gånger, överallt, hela tiden.

Inga slagord, inget valfläsk, nej, inte minsta pamflett.
Almedalen låg öde.

Det här är Stavar. Stavar lät som en robotinvasion: swooosh, swooosh,
swooosh, osv i evighet. Till slut blev det läskigt och jag kände att jag
måste bli kompis med Stavar så att han är snäll med mig när de tar över.

Stavar bor på vindkraftsfältet, här synligt från Hoburgsgubbens
hoods. Man ser att de redan håller på att samla sina styrkor.

Övriga händelser i veckan inbegriper att jag åt lunch på samma ställe som Jeffrey Aubynn och Eric Fischbein dagen efter att Jeffrey gjort mål för Hammarby, och jag fick verkligen behärska mig för att inte kasta mig om halsen på honom. Istället smygtittade jag bara beundrande.
Sedan råkade jag ha en spontanfest dagen innan jag skulle till Gotland, där folk drack Fernet, bröt arm, högljutt sjöng med i "Polsk Zchlager" och sedermera sov över, vilket dagen efter fick mig att undra när jag ska lära mig av de läxor livet oavbrutet presenterar. Kan dock inte påstå att jag ångrar det eftersom jag hade kul.
Till sist har jag blivit tillfrågad om det ärofulla uppdraget att vara tärna på ett bröllop. Jag blev rörd, glad och helt chockerad. Va, ska inte tärnor vara liksom små söta blonda flickor med rosor på kind? Sen hotade jag att ha på mig nitbälte. Det fick jag, sa bruden, och jag lugnade mig lite. Men bara lite.