Accelerator tvåtusenåtta

Jaha, nu när även Ryssland är utsparkade ur EM och jag definitivt kan sluta gissa och hoppas på några vinnare (okej, hellre Spanien än Tyskland) kan jag väl ta mig tid att lägga upp lite bilder från gårdagens Accelerator. Först ut för min del, tjugo minuter försenade och fulla som as, var Brian Jonestown Massacre. Tråkiga var de också, trots att okvädningsord som "you fucking cunt" haglade med löften om eventuella slagsmål. Det blev inga. Och kanske hade den låga volymen en del med stämningen att göra, men jag hade verkligen väntat mig mer.


Anton är här tillbaka från sin rökpaus. Det var först de sista tio minuterna som det lossnade lite för BJM.


Vampire Weekend var fina. Accelerators personal inte likaså. De fick för sig att det var bättre om alla gick in och tog en smal spiraltrappa ned i publiken, istället för att ta den breda utetrappan. But why? sa jag och blev inte alls klokare av svaret.


Duffy var snygg och randig och härlig. En känd indieprofil beslöt att ligga med henne, och jag förstår honom.


Under MGMTs spelning stod jag mest och snicketisnackade om annat med en massa människor, så jag kan inte lämna några omdömen.


Samma gäller till stor del Hercules and Love Affair. Det är ett typiskt festivalsyndrom, man träffar folk man inte träffat på länge och är bortskämd med musik överallt. Koncentrationen blir så att säga lidande.


Battles däremot var en fantastisk överraskning. Jag frågade mitt sällskap "VARFÖR HAR DU INTE SAGT NÅT" med ett anklagande tonfall. Han hade inget att säga till sitt försvar.
Två minuter efter att jag tagit denna bild kom det fram en gulklädd dvärg med traktorlurar och sa "du får inte fotografera här, du har inget fotopass". Jag funderade på att tala om för henne att hon var dum i huvudet, men orkade inte bråka. Hon visste nog det ändå.


God natt, Stockholm.

Oh no, it's all coming back to me now

Dessutom blev vi fångade av ett ryskt teveteam utanför Fan Camp. De stoppade oss, sa "var med och prata om Volvo". Jag sa "jag kan inget om bilar". De sa "det gör inget, det är bara på skoj". Min kamrat var pigg på detta och släpade med mig framför kameran. Men jag erkänner, jag gick inte iväg (vilket jag borde ha gjort). Vi fick luta oss mot en sprillans ny röd jättevolvo, en sån där storfamiljbil. Ryssen med kameran zoomade in, ryssen med micken gick till attack:
- Why do you think the Russians love the Volvo?

Eh. Gör de? tänkte jag, och drog till med något slags kolonialistiskt exotiserande.
- Maybe they have big families and need big cars.

Ridå.

Vi får verkligen hoppas att jag blir bortklippt innan de visar detta på rysk television, annars är jag rädd att ryssen kommer och läxar upp oss alla.

Resebonus

Ett par saker jag glömde nämna om resan var att

1. ...Innsbruck var fullt, fullt säger jag, av fejksvenskar. Efter den misslyckade matchen försökte vi få upp humöret genom att hälla i oss vin och titta på hur folk dansade ringdans. Flera stycken kom fram och frågade om vi var riktiga svenskar, vilket förvånade oss, iklädda Sverigetröjor som vi var. Snart uppenbarades dock att det var typ vi och en kille till i denna outfit som faktiskt var svenskar. I övrigt: killar och tjejer från Italien, Österrike, Tyskland osv. Vad det berodde på, och vart de riktiga svenskarna tagit vägen, vet jag inte.

2. ...vi såg vår första livs levande tandtrådsblottare. Han stod på busshållplatsen i Dachau centrum (själva koncentrationslägret ligger alltså i utkanten av orten Dachau) mitt på eftermiddagen och putsade tänderna med en halvmeterlång tandtråd, samtidigt som han gick jättenära andra människor och liksom gapade dem i ansiktet. När de vände sig bort gick han fram till nästa. Fascinerande.

Oj, nu är det nog dags att duscha om håret ska hinna torka innan Brian Jonestown Massacre börjar spela på Accelerator klockan 19. Hej

Midsommar

Folk verkar för övrigt ha haft så lagom kul på midsommar.



Själv landade jag någon gång vid lunch, tog mig hem via St Eriksplan för att hämta vin, slumrade en stund i soffan samt åkte på trevlig middag hemma hos M & J framåt eftermiddagskvisten. Det var tacknämligt av dem att hålla sig hemma i stan, annars hade jag kanske varit lika deppig som ovanstående muntergökar.

Vi åkte till Innsbruck

Mjölktåget mellan München och Innsbruck stannade vid varenda buske. Men det var okej, för det var fint. Very Sound of Music där i trakterna av Garmisch Partenkirchen. Inga backhoppare i sikte.


Vi försökte fråga runt efter möjliga hotellrum, men fick till slut bita i det sura äpplet och ta in på luxuösa Fan Camp. De hade i alla fall nyskurade toaletter, så man ska väl inte klaga.


Svennetåget marscherar mot Tivoli Neu. 7 nation army populär här med, så om man blundade riktigt hårt kunde man låtsas att det var Bajentåget.


Först var det kö till ena stället för att köpa ölbiljetter, sen var det kö till nästa ställe för att hämta ut ölen för dessa biljetter. Förstod aldrig riktigt varför det ansågs vara en lämplig lösning.


Trazan och hans nya tjej Inga from Schweden var där.


...såväl som, eh, Stalin?


Inte för att det syns, men denna mängd av megafoner på polistaket - som säkert i vanliga fall vrålar saker som "ACHTUNG POLIZEI" på myndig tyska - användes till att skräna eurodisco över hela parkeringen.


Heja Sverige!


Uppställning för nationalsånger, nervöst nervöst.


Zlatan pekar med hela armen. Han kunde väl ha pekat in bollen i mål istället.


Berg och sol och fotboll och alkoholfri öl och så där.


Andreas Isaksson fick det stora nöjet att släppa in två mål.


Frisparken gav så klart ingenting.


Ryssarna var så här skitglada efter vinsten.


Hej då Sverige.


Alla ville ta kort på Glenn. Jag med.


Vi tröstade oss med massor av vin. Sedan: Hem ljuva hem.


Dagen efter letade vi upp flon. Vi hoppade inte.


Istället låg vi på rygg i parken och hade ont i fötterna. Jag måste göra något åt min skogarderob.

Deppigt värre. Nu hejar vi på Ryssland och Arsjavin!

Vi åkte till Dachau

Samtliga bilder är klickbara.



Det var obehagligt.
Det var obegripligt.
Det var omänskligt, höll jag på att säga, men det är inte sant. Sådan är nu människan.



"Incheckningsdisken". Vid den togs fångarna emot.



Märkning. Rött för politiska fångar, grönt för tyska brottslingar, blått för utlänningar, brunt för romer, rosa för bögar (det fanns inga kvinnor på lägret), lila för Jehovas Vittnen och svart för "asociala", vilket kunde betyda ungefär vad som helst från perversa till arbetsskygga. Läs mer till exempel här.



Prygelbänk och piska.



Sovsal i en av barackerna. I början hade folk varsin säng, men när de började pressa in uppåt 2000 människor i baracker byggda för 300 var det slut med den lyxen och de fick klämma ihop sig så gott de kunde.



Baracken som skymtar längst bort är den som finns kvar. Det var för mycket arbete för museipersonalen att sköta alla, därför revs de. Däremot visar man med dessa grusboxar exakt var de låg, hur stora de var och hur många. Detta är utsikten över ena sidan. På andra sidan en grusgång, till höger, finns lika många till.



Desinfektionskammare för avlusning av kläder med Zyklon B.



Brausebad betyder dusch på tyska.



Enligt skyltar utanför var rummet en gaskammare, och kallades duschrum för att folk inte skulle vägra att gå in. Men rummet ska aldrig ha använts, åtminstone inte för att gasa ihjäl någon.



I övrigt måste man troligen vara nazist för att tro att folk ska hålla med om att det mest naturliga stället att bygga en dusch på är i rummet nästintill krematorieugnarna.



Dachau var det första officiella koncentrationslägret som öppnades i naziregi. 1933 till 1945 fängslades över 200 000 människor varav minst 30 000 aldrig återvände.



Aldrig mer, säger de.

Vi åkte till München

I München har de gigantiska kråkslott mitt i city och kallar dem stadshus. Och helt sjukt många kyrkor, överallt. Som ringde, ofta.



På det världsberömda Hofbräuhaus var det bara turister. Spanska turister. De sjöng Viva España och blev fotograferade av andra turister. Vi gick därifrån.



De pyntar sina hus i Bayern.



Vi begick helgerån i ölstaden och beställde vitt vin.



Tyskar har skog på sina balkonger. Utsikt från lägenheten vi bodde i.



Vår tbanehållplats, Sendlinger Tor, med offentligt affischeringsutrymme herregud. Skönhetsrådet skulle sätta kaffet i vrångstrupen.



Kanske de fulaste gardiner vi någonsin sett. Att gästerna associerar till kiss och bajs är väl sådär för en krögare, no?



Jag beställde en liten Fernet efter maten, och visade 2 centimeter med fingrarna. Tysklands uppfattning om en liten Fernet, alternativt 2 centimeter, är alltså minst en deciliter, närmare en och en halv.



Bristen på lederhosen bland befolkningen var påtaglig. Såg dock en butik som sålde denna rekorderliga byxa.



I den hippa stadsdelen Schwabing, som ser ut som att det låter som Batmans högerkrok, fanns en krog på ett ridhus. Denna person krattade manegen mitt under Tysklandsmatchen. Men en del tycker bättre om hästar än fotboll, så är det.

3D is the shit

Har glömt att berätta om SEA MONSTERS! Hur kan detta vara möjligt? Jo för att jag har varit upptagen och inte hunnit ägna mig åt trivialiteter som teh internetz.
Vi var i alla fall och såg den på nationaldagen. Den var i 3D och jätte-jätte-bra och ultrasupercool. Man fick låna ett par fräcka rymdbrillor och dyka ner i havet där små fiskar simmade in i pannan på en och en jättebläckfisk med stora ögon spanade hungrigt. Publiken fnissade nervöst, vi med.
Jag rekommenderar den varmt och ser fram emot när det kommer en skräckfilm i samma format.


TV-piraterna WO-OH-OOH

Resten av nationaldagen tillbringades med middag på Narknoi på en öde Odengatan, glasshäng i Vasaparken samt ett glas rosé på Tullhus 2 eller Pontus nånting nånting eller vad det nu heter nuförtin. På det stora hela en utmärkt dag, eller helg kanske man ska säga då lördagen var lika fin den. Ett tak med utsikt över Danvikstull, mer rosé, jordgubbar, tårta och roliga människor, jag begär inte mycket mer av livet.

I dag då, vad gör jag i dag, undrar vän av ordning. I dag tvättar jag, och diskar, och lyssnar på Judas Priest, och funderar över vad man egentligen måste ha med sig när man åker utomlands, om det är något jag borde köpa som de inte har i de där u-länderna på kontinenten. Har också fått order om att liveblogga från Innsbruck men eftersom datorn stannar hemma och jag har läst alla LARMRAPPORTER om CHOCKRÄKNINGAR för att det är så DYRT att skicka mms från utlandet vet jag inte riktigt hur det ska gå till.
Vi får se.

I morgon hade jag tänkt se Dinosaur Jr på WTAI innan jag gick på kombinerad inflyttnings/fotbollsfest, men eftersom de flyttat Dino till klockan 19, mitt i matchen (eh) så blir det inget av med det.