Langning kan ge böter eller fängelse upp till två år

En man, sliten fortysomething med tre fulla systemkassar stod och trampade på Liljeholmens perrong. Det är märkligt, för trots sina rena skor, moderna jeans och hela skinnjacka såg han sliten ut redan bakifrån. Möjligen var det det rastlösa trampandet som avslöjade honom. Eller hårsprayen. Det är ju något med frisyren på gamla pundare, man vet att de började göra håret någon gång på åttiotalet och inte har ändrat sig sedan dess. De som nu orkar göra håret.
I alla fall, tåget stod inne. Jag satt ombord, nästan tom vagn. Hans sällskap kom - fyra pojkar i femtonårsåldern. De satte sig så långt från alla andra som möjligt. Sedlar prasslade. Jag tittade på dem. Mannen märkte att jag tittade på dem. En av pojkarna märkte att jag tittade på dem. De såg nervösa ut.
Tåget stannade vid Aspudden. De ställde sig vid dörren. Jag ställde mig vid en annan dörr. De gick av. Jag gick av. De gick långsamt. Jag gick ännu långsammare. De tittade bakåt. Jag log vänligt. De valde vänstra rulltrappan. Jag valde vänstra rulltrappan. En pojke stod två trappsteg ovanför och försökte låtsas som att han inte sneglade åt mitt håll, medan jag ogenerat stirrade på systemkassen.
När de stannade i klunga utanför tunnelbanan stannade jag en bit bort och låtsades rota i handväskan. De började viska med varandra och gav mig förstulna blickar. Sen tog de sig samman och fortsatte till vänster och jag övervägde verkligen att ta den vägen hem, men orkade inte jävlas längre.
Det var kul så länge det varade. Hoppas att de inte dör av spritförgiftning.