Yr

Asså, det här börjar bli skitjobbigt. Hela världen gungar. Den har gjort det i över en vecka nu lite sporadiskt men värre de senaste två dagarna. Sist jag kände så här var typ 95 på Roskilde när jag råkat röka lite för mycket gräs (jag är asdålig på att röka gräs, blir lätt paranoid och så vidare, så ni behöver inte oroa er för mina knarkvanor, de är praktiskt taget obefintliga) och vaggade fram över den nedkissade slätten som en åksjuk shaman. Fast på ett dåligt sätt. Den här yrseln är också på ett dåligt sätt. Tungt huvud har jag och mår lite illa gör jag, men inte akutilla, vilket är lika bra, för då skulle alla bara tro att det är kräksjukan. Å andra sidan är det ingen som tror någonting just nu.
Tvångsgooglade givetvis "yrsel" och "virus" och "balansnerven" och fick veta att det bästa vore att ligga på rygg och blunda i ett mörkt rum i två dagar och sen göra övningar. Vilka övningar var dessvärre höljt i dunkel, men inledningsvis är frågan när jag ska ha tid att ligga på rygg i två dagar, i ett mörkt rum, som jag inte ens har, jag har vita tunna gardiner i sovrummet och det är jävligt ljust ska ni veta när solen skiner. För att inte tala om rastlösheten som skulle infinna sig efter cirka 45 sekunder. Ett annat tips var att man kunde må bättre efter två glas vin, och vinmedicinering borde förstås vara straight up my alley, men helt kontraproduktivt är man förstås måttligt törstig under sina små... eh, yrselskov. Ja inte vet jag vad det heter.
I vilket fall som helst har jag oroat mig för att bli så dålig att jag ska missa Dolly. Sluta genast slå mitt telefonnummer, jag SKA se Dolly och nej du kan tyvärr inte få min biljett. Men jag hoppas bara att vi inte sitter alltför högt upp, för då kommer jag kanske att vingla till och snubbla ner för hela läktaren och landa i knät på någon tjock lastbilschaufför från Hässleholm, Texas, och det vore obehagligt för oss båda.