Så här är det - SKOR

Om du någonsin tror att du ska ta på dig ett par skor som stått i garderoben jättelänge, tänk igen. Särskilt om de har klackar som är uppåt tio-tolv cm. För när du tar på dig dem hemma kommer du tänka: jamen det här passade ju rätt bra faktiskt!
Men inom loppet av tio minuter, när du gått hemifrån och det är för sent att gå tillbaks, kommer du att tänka AJ AJ AJ AJ AJ VARFÖR I HELVETE TOG JAG PÅ MIG DEM.

Bara så att du vet.

Hem ljuva hem

Låt mig presentera min bokhylla:



Den är full. Det står även två papperskassar fulla med olästa böcker på golvet och det står högar på bänken. Min tidningskorg har spruckit av överlast, mitt s k nattduksbord är fullt, så också skrivbordshyllorna.
Utöver detta ligger alla mina cd-skivor i högar på en högtalare. Ja, alla. Jag har alltså ingen cd-hylla heller. Det är blott en tidsfråga innan något av tornen jag så mödosamt byggt upp rasar omkull, drar med de andra i fallet och lämnar mig att sopa jewelcasesplitter i tre veckor.

Någonstans formas en tanke: Det är nödvändigt med en omstrukturering.
Man ska dock inte inbilla sig att det är första gången den tanken formas för att sedan lämnas utan åtgärd. För det går inte att köpa en ny hylla, eller två, utan att möblera om, och det går inte att möblera om hur som helst. Det är fönster och dörrhål i vägen, för att inte tala om ett stort jävla träbord med bänkar (kända som "fjällstugan"), två stora jävla fåtöljer och en stor jävla trasig soffa. Plus soffbord, teve samt stereo med alltför stora, ruskigt dåliga högtalare.

Jag är verkligen, verkligen sugen på att kasta ut alltihop (utom böckerna och skivorna, förstås) och börja om. Men då vill jag slå upp taket till originalhöjd. Inget av det har jag råd med just nu och gudarna vet när de tänker låta det regna pengar över min törstande öken.
Är alltså mkt trött på min lägenhet för ögonblicket. Byta? Tar gärna en trea här i närheten, med utsikt över vatten. Balkong och stort badkar tack. Ok vi hörs hej.

Köksbestyr

Jag håller på att avfrosta frysen. Det var på tiden, kan man säga, eftersom det knappt gick in något där längre på grund av de glaciärer som bildats. Antagligen med egna livsformer som fjällrävar och isbjörnar.



Började för en halvtimme sen när jag gjort en smoothie på de sista hallonen som låg där. Försökte först hacka frost med en gaffel men fick ont i knogarna. Kom på den genialiska idén att köra lite med hårtorken för att snabba på processen. Sagt och gjort. Kände mig nöjd. Satte mig att äta frukost. Tittade sedan efter, ingenting har hänt. Försökte hacka lite till med en gaffel. Konstaterade att hårtorken endast smält ytskiktet, som sedan stelnat till ett svinhårt och halt isberg. Som antagligen kommer att ha av några viktiga rör.
Var är klimathotet när man behöver det? Va? Skit.

Rubrik:

BLOGGAT
bäst just nu



Fräsch reklamplats i Metro, världens största tidning, i går. Fick dock inte veta det av Metro, utan av en kompis som läst den.
Känner hur jag med stormsteg närmar mig mina 15 minuter och ser fram emot att stjärnögd skrida röda mattan fram.

Seriöst, för att ha i genomsnitt trettio kompisar som läsare tycker jag nog att jag får lite överdriven publicitet. Förra gången var det Amelia. Och sen har jag och en kompis med en annan hemlig sk humorblogg som nu är nedlagd hamnat på ytterligare en topplista. Där hade vi dock betydligt fler läsare. En vacker dag kanske vi avslöjar att det var vi som höll i den. Vem vet, ni kanske har läst den (och trott att det var på riktigt, HA-HA). Den tredje bloggen jag varit inblandad i har visserligen fått ännu mer uppmärksamhet, men det var inte tack vare mig eftersom mina inlägg var väldigt få.

I alla fall så verkar världen tala om något för mig, jag vet bara inte vad. Sluta jobba, börja blogga?

Hedemoras första rulltrappa

Alltså, jag fattar inte hur jag kunde missa denna händelse av gigantiska proportioner.

Varför SA du inget, raring?

Veckans bästa MMS

Tror du inte på fan att ett av de små
kräken bet mig i tån

The life and love of

Börjat jobba igen, alltså lite mer entusiastiskt än jag jobbat de senaste veckorna. Vill hellre vara ledig, but then who's gonna put food on the table. I fredags var jag ute och härjade och blev tafsad på av en stupfull brud. Det var sannerligen inte i går nån tafsade på en. Hoppas det dröjer till nästa gång. Sen gick vi på efterfest och lekte sanning eller konsekvens. Det var sannerligen inte i går man lekte det. Hoppas det dröjer till nästa gång. I dag har jag försökt styra upp lite mer jobb samt lyssnat på när Persbrandt med sin mest pretentiösa stämma läser Cornelisdikter, det var plågsamt. I morgon ska vi laga mat åt en kompis som brutit benet och därför inte kan åka och handla själv. Det ska bli gott, för jag tänker inte laga maten. Fy fan vad tråkig jag är, stackars er. Hej då.

Mjölby tur och retur

Smskonversation i Nyköpingsbro:

L: Så enkelt att bolla ut ännu ett europeiskt gäng. Cork och Utrecht. Har inte ett svenskt brödlag nyss åkt ut mot dem?
M: Hörde det på radiosporten. Håller på att köra hem från Mjölby, blev tvungen att stanna i Nyköpingsbro pga kramp i gasbenet. Så nu sitter jag här. Normalt? Eh.
L: Haha. Du kör för fort för fan.
M: Bara lite.
L: De e lugnt. Inga fula kameror på E4.

Sen stretchade jag lite innan jag åkte vidare. Gick fort och bra ända fram till strax före Södertälje då man fick börja köra i snitt 45 km/h för det var KÖÖÖÖÖ eftersom alla SEMESTERFIRARE skulle åka hem JUST DÅ. Dårar.

I övrigt var det en trevlig fest, om man räknar bort myggen som kom oinbjudna. Övervägde att lägga upp en youtube på min kusin när han fyllesjunger Pearl Jam mitt i natten, men ska bespara er. Det var dessutom så svart ute att jag, som den konstnär jag är, filmade två ljus istället. Gäller att tänka utanför boxen osv.
Spelade i alla fall upp det för honom i dag, han såg plågad ut och lovade och svor att aldrig mer ta fram gitarren. Så funderade jag lite på det där med killar och gitarr, hur det är open season att håna folk som framåt natten spelar Stairway to Heaven med blicken i fjärran för att impa på tjejerna. Jag har gjort det också. Men efter att ha rannsakat min själ har jag nu ett tillkännagivande: JAG GILLART! Kör hårt bara, jag sväljer det med hull och hår. Men lär er gärna fler låtar än Stairway to Heaven.

Ps: Vits som gör sig allra bäst med Mjölbydialekt:
- Spyr du?
- Ja jag blev förvånad själv, skulle bare rape.
HAHAHAHAHA kul va.

Äh...

...jag glömde ju min fräscha film från Times Square. Försökte verkligen fånga allt bling men det funkar ju aldrig. Att vara där är i alla fall lite som att kliva in på Aftonbladets hemsida utan adblock, fast ännu värre.



Kom på att jag faktiskt köpte en skiva med Daniel Johnston på Virgin Megastore. Och en fin Taschenkalender på Strand Bookstore. Men det var nog allt. Ändå gjorde jag av med massor av pengar. Hur går sånt till egentligen?
Okej godnatt.

Schack eller knark?

Jag hade med mig drygt 220 bilder hem från Amerika. Det är jävligt många bilder och därför har jag inte orkat gå igenom dem förrän nu. Men det är dags för er att få nöjet att titta på en del av dessa. Vi kan inleda med att konstatera att vi inte var i närheten av detta:



Faktum är att jag inte ens hörde om det förrän det började trilla in sms. Dagen efter ville vi titta på hålet, men så nära fick ingen gå. Dessutom missade vi Bloombergs presskonferens med kanske tio minuter, det var ju surt. P rörde åtminstone vid hans talarstol.

Vi fick inte heller några biljetter till Letterman, han ringde aldrig. Jävla Letterman. Och inte var Rupert på plats, vi som ville köpa något av honom. Men han ska väl också ha semester.



Stängt och mörkt var det här. Istället vandrade vi vidare mot en bar i Hell's Kitchen. Den var dock inte lika snygg som Beauty Bar. Beauty Bar var mycket snygg. Man kunde få manikyr och en drink för tio dollar. Men precis när vi börjat överväga det gick en tjej och satte sig där och reste inte på sig på två timmar, så det blev inget. Hoppas hennes naglar blev snygga.



Våra blev det inte. Men vem orkar vara snygg i 30 graders värme ändå. Halta omkring med skavsår bland de övriga turisterna vid WTC gör ingen lycklig. Jag tog en konstnärlig bild:



Otroligt snyggt. Och på tal om konst var vi även på Moma. Det var fotoförbud där men alla fotade ändå, så efter ett tag vågade även jag slita upp mobilkameran för ett hastigt vittnesmål.



Ingen sa nåt. Däremot skrek en vakt åt mig när jag stoppade in armen i ett konstverk. Jag nuddade inte ens vid det! Dumma vakt. Hon hade en röst som en siren. Jag är nu frestad att skriva "och på tal om Siren" men tänker hejda mig.



M.I.A spelade på Siren Festival på Coney Island. Jag hade stått långt fram under We are Scientists och pallade inte att göra det under hennes spelning också, folk knuffas, fattar ni. Därför såg jag knappt någonting, och hörde ännu mindre eftersom jag stod typ under en bergochdalbana och ljudet på spelningen lämnade en del i övrigt att önska. Men jag var där, okej, och I've got the picture to prove it. Vi övervägde även att skjuta ett freak medan vi var där, men lät bli.



- Mamma, mamma, jag har fått ett sommarjobb!
- Vad roligt, min son. Vad ska du göra?
- Jag ska stå med susp och sköld på Coney Island medan folk skjuter mig med gul färg! Jag har egen dricksburk och allt!
- You freak.

Ytterligare ett tecken på att det var sommarlov:



I tunnelbanan till och från ställen som Coney Island och Brooklyn och Washington Heights kunde man beundra konst:



Och reklam:



1-800-DIVORCE! Hahahaha. Sen spekulerade vi i varför inte den här bokstavsgrejen fått genomslag i Sverige. Det var trots allt ganska länge sen vi övergav petmojen för den mer moderna knapptelefonen med alfabet. Jag vill ha 62742 som telefonnummer. Antar att det inte kommer att hända. Tröstar mig med en munk.



Tror att den hette lemon explosion eller något liknande. Den var otroligt söt och slibbig. Inte fick man några visdomsord heller, som på den där asiaten vi åt på.



Var mkt spänd på vad jag skulle få lära mig om mitt liv. Detta var vad som stod på min lapp: "The laws sometimes sleep, but never die", omringat av två acidsmileygubbar. Besvikelsen var enorm. Fick trösta mig med en Cosmopolitan i Central Park.



Vi hade även letat efter en vinbutik. När vi väl hittade en tog vi första bästa vita med skruvkork som fanns i kylen, och det var ett supersött dessertvin. Bra köp! Sen gick vi in och tittade på Neko Case.



Hon var väldigt bra och rätt rolig. Till och med Alabamaamerikanen som var med tyckte att hon var hyfsat okej fast han i övrigt bara lyssnade på Children of Bodom.

Jaha, vad gjorde vi mer? Vi konstaterade att man i Greenwich inte gillar Bush och därför räknar ner till den dagen han inte längre är president.



Vi åt frukost i Brooklyn:



Blåbärspannkaka. En smula överreklamerat om ni frågar mig. Sen gick vi ner i judekvarteren i Williamsburgh och beundrade hattar och ville hemskt gärna veta vad de strikt klädda familjerna egentligen tänkte.



Det var söndag och något motsägelsefullt var precis allt utom de religiösa affärerna stängda. Och där fick vi ändå inte gå in med ärmlöst. I kyrkan vid Meatpacking fick man däremot gå in så ärmlös man var. Övervägde att fylla på min vattenflaska med detta:



Antog dock att jag skulle börja ryka, explodera i tusen svarta atomer och sedan sugas ner i underjorden vid första klunken (man har väl sett Buffy) så jag lät bli.

På den här terrassen fick jag tillbringa mina två sista dagar. Jag fick även vara inomhus och sova i en soffa, men terrassen var finare.



Det var en glädje att få lämna min fönsterlösa cell till vandrarhem och bo i en fin lägenhet i the Heights. Det här är vad jag ägnade mig åt under de få timmar jag tvingades vara i rummet: Läsa tills jag stupade. Det gick oftast ganska fort.



Har inte läst färdigt boken men den är mycket lovande. Började bläddra i den på Tenement Museum och kunde inte lägga ifrån mig den så det var bara att köpa. Köpte också en väska, och två paket tuggummi. Det var väl allt.
Angående rubriken så var det ett filosofiskt spörsmål vi diskuterade. Schack eller knark? Valet är svårare än man tror.
Nu måste jag gå och lägga mig för om elva timmar ska jag sätta mig i bilen och åka ner till min kusin i Mjölby som har 30-årsfest. Det ska bli trevligt att få träffa mina kusinbarn för första gången.

Okej en bonusbild, bara för att den ser cool ut: