We have a winner!

"GRATTIS
Du tippade rätt resultat i matchen mellan Kroatien och Polen och valdes som vinnare av en Philips DECT2210 sladdlös telefon (värde 500 SEK).
Vi kommer inom kort att skicka ditt pris till dig på din angivna adress!"

Gud asså. Jag är ju Alexander Lukas. Krösus Sork. Joe Labero.
Tyvärr minns jag inte när de spelade eller vad det blev.

Okej, snart drar jag till Finland och Norrland. Hej då!

Russin

Jag måste verkligen skaffa diskvantar. Ännu hellre diskmaskin, förstås, men jag vet inte var jag skulle ha den. I badrummet kanske. Hallen? Blev i vilket fall tvungen att avbryta efter hälften då det kändes som att skinnet höll på att lossna från köttet, modell överkokt potatis (som ju inte är kött utan en rotfrukt, men kom igen nu). Får väl fortsätta efter matchen (Spanien-Frankrike, 0-0 efter 20 min).
Så går det när man samlar disk i två veckor. Man är inte Martha Stewart, va.

JA, SKRIV UPP DETTA I ERA ANTECKNINGSBÖCKER NU.

Funderar på att ta en drink. Det är väl sånt hemmafruar gör. Diskar och skåpsuper.

Transport

Nu har jag bokat flygbiljett hem från Norrlandsskogarna. Förutom att jag för att ta mig till Kallax flygplats måste åka buss mer än dubbelt så länge som jag behöver flyga för att komma hem är allt lugnt.
Däremot går det sämre att boka tågbiljett till Malmö. Jag menar det finns tvåhundra olika varianter. Antingen åker man billigt och då tar det lång tid, eller så åker man dyrare så tar det lite kortare. Mest fascinerande är dock att X2000 vid flera tillfällen tar sex timmar! InterCity tar max fem och en halv och är ändå billigare!
Hur går det här ihop egentligen? Jävla SJ.

Skön grej ändå att klämma in både båt, bil, flyg, buss och tåg inom loppet av två veckor. Eller så är det inte det, utan jag är helt ovan vid att överhuvudtaget åka nånstans. Kommer i alla fall att tänka på något slags spel från när jag var liten, där alla de sätten att färdas fanns med. Tror jag. Vad kan det ha varit för spel?

God morgon i regnet!

I går när jag kom hem vid femtiden tänkte jag så här: "jag ska diska alldeles strax. Bara läsa en stund först", varefter jag la mig tvärs över sängen med en tidning.
Jag vaknade nyss, drygt fjorton timmar senare. Fortfarande tvärs över sängen, med tidningen bredvid.
Ärligt talat är det lite läskigt. Men jag vet vad jag tycker att de forskare som säger att man inte kan "sova ikapp" kan göra med sina teorier.

Förresten, det är väl tisdag i dag?

The bad with the good

Jävla Tyskland. Jävla Lagerbäck. Jävla gärdsgårdsamatörer. Jävla skit. Osv.

I övrigt en okej helg (trots midsommaraftontragiken). Jag fick ta årets första dopp häromnatten, jag fick bli bjuden på middag häromkvällen, jag fick umgås med bra människor och jag blev - herregud - överöst med komplimanger. Ganska genant men man blir ju lite glad ändå, där under sina blossande kinder.

I skymningen

Nej.
Nej, jag kom aldrig i väg.
Det är en sådan kväll i kväll. Frankrike spelar mot Togo på teven, efter femtio minuter har de inte gjort mål än. Halvlitern jordgubbar jag skulle haft med mig till festen står här bredvid, i en blå skål, jag äter upp dem en efter en och lyssnar på hur folk börjar komma hem? fyllna till? utanför fönstret. En man vrålar högt och jag undrar om han kommer att slå någon på käften i kväll. Marken är blöt och himlen ljusblå och jag vill gärna vara någon annanstans, i ett annat land eller åtminstone annan stad, men jag kommer inte ens upp ur soffan.
Nu gjorde Frankrike 1-0, i 55:e minuten.
Jordgubbarna är oanständigt röda och saftiga.
2-0.

Midsommarafton 2006, inget att skriva hem om.

Midsommarkväll

Jag är inte emo. Jag är INTE emo. Det är inte min grej att vara emo.
Ändå sitter jag här, ensam hemma på midsommarafton och kommer inte iväg. Kommer bara inte iväg. Jag har fastnat. Ytterdörren är flera kilometer bort. Festen är tvåtusen mil bort. Istället sitter jag och stirrar ut på den mörka himlen och lyssnar på björkens prassel i vinden, och Primal Scream sjunger på låg volym i teven.
Något fladdrar inuti. Jag är inte tillfreds, och vet inte vad jag ska göra för att bli det.

Det är då som den stora tröttheten rullar in

Jag är sååååå trött. Så trött att jag somnar framför datorn var femte minut. Försöker förstås låtsas som att jag bara läser något väldigt koncentrerat. Svårt att tro att nån går på det.
Och så har jag semesterpanik. Väntar på att få pengar för tre olika fakturor varav alla är försenade = är pank. I helgen är det midsommar. Ska jobba både före och efter, sen ska jag dra långt åt helvete norrut och fira min farmors 80-årsdag och sen ska jag hem igen och laga bilen eftersom den låter som ett flygande tefat = dyrt och sen kommer min farbror till stan och ska träffa sin amerikanska internetkärlek för första gången. De ska bo i en lägenhet i mitt hus = jag måste leka värdinna för en 50-årig förälskad skolpojke och däremellan borde jag även städa, diska och framför allt tvätta = jag har inte tid och sen är det till slut vecka 28 och käre jesus LÅT MIG VARA LEDIG DÅ.
Dessutom har jag glömt att betala trängselavgift för i torsdags. Antar att lite böter piggar upp.

Två timmar kvar, hjälp

Ja, det blev ju inget av det här, thanks to fucking Fifa from hell. Istället har jag blivit inbjuden till Hard Rock Café.
Men vad är väl en bal på slottet.

Annars hoppas jag att få känna så här även i kväll [autentiska sms skickade i torsdags]:

JAG GRÅTER JAG GRÅTER JAG DÖR

Alltså FY FAN. Jag grinade nästan. Eurofin är gränslös. Jag dör nu! Älska livet! Älska

Ja, jag vet att en del av er tycker att jag är sjuk i huvudet.

Taxi

Det här med att åka taxi är ju nåt som borde vara problemfritt [typ du kör, jag betalar]. Men det är det inte. Kanske tvåtusen gånger har jag åkt kortare sträckor som de har velat få betalt svart, och fine. Det var ju det de ville, och jag ville bara komma fram. Så ok, I'm game.
Problemet blir när man vill åka hem direkt, som nyss, och de vill ha EN KRAM som betalning.
Då betalar jag hellre cash än ger ett kort. Kan bara säga, tur att jag hade cash.

Varför måste man till slut alltid börja hata?