Sea monsters

Oh jag måste, måste, måste gå och se detta. Det här är själva essensen av allt jag älskar. Djupa hav, många stora vassa arga tänder, kanske eller kanske inte förhistoriskt. Så jävla fantastic.
En vacker dag ska jag visa bilden från min bardoms uppslagsbok, den som satte skräck i mig i små år, men sedermera, sedermera, fick mig att älska, och rysa av, djuphavsdjur.
Med lång svart kropp. Och de längsta av tänder.
En vacker dag.

Hockey och General Santos

Sitter här i soffan och försöker engagera mig i hockey-vm. Det går inget vidare. Märkligt det där, en gång i tiden älskade jag att titta på hockey också. Vet inte vad som hände.
Så istället ägnar jag mig åt att läsa min egen blogg översatt med Google translation. Det är hysteriskt kul, eller så är jag möjligen lättroad. Bland annat finner man att Kalle Anka tydligen betyder Toy Story på engelska. Den raka översättningen av "elak" är "Iraq", hej Freud. Och inte minst betyder "Lidingö" uppenbarligen "General Santos". Ha ha ha. General Santos! Inte precis granngårds, om man säger.

Om ni undrar vad jag gjort i övrigt denna underbara fredagkväll i mitten av maj så är svaret: storhandlat. Åkte till Ica Kvantum i Kungens Kurva vid halvniorycket, eftersom jag tänkte att om det är någon gång det inte är folk på det där bygget så är det en fredagkväll vid halvniorycket. Jag hade rätt. Kunde skrida fram mellan hyllorna med min vagn i praktiskt taget ensamt majestät. Så vansinnigt skönt.

Nu börjar andra perioden i den ytterligt upphetsande vm-matchen mellan Kanada och Sverige. Det står 1-1. Jag tror att jag kan läsa nya Rockytidningen samtidigt utan att missa något av värde.
Oj, Sverige gjorde mål igen.
Det var väl trevligt.
Men jag KÄNNER det inte.

Impotent, jag?

Denna satt på min bil:



Jag är djupt förolämpad. De insinuerar alltså att min bil inte skulle utstråla potens? Att den ser ut som att dess ägare är en smula, låt säga, slak? Att jag är en klen fåne som borde äta potensmedel för att få ett stånd flickorna kan... gymnastisera på? Annars är mitt liv inte mycket värt? Vilken fruktansvärt förmäten åsikt om min fina lilla svarta raket. De kan stoppa upp sin töntiga viagrawannabe där solen aldrig skiner. Där torde den göra mer nytta.

Ps: I övrigt rekommenderar jag inte att hälla kanel på maten istället för chilipeppar.

European City Guide

Att vara företagare leder ibland till att man får mycket märklig post i sin brevlåda. Som i dag, när jag fick en blankett som såg mycket officiös ut, med alla mina uppgifter förtryckta och en EU-liknande logga på.
Man blev ju nyfiken. Efter noggrann läsning kunde jag i det finstilta konstatera att "This company is not linked to the institutions of the European Commission" och att vad de ville göra var att trycka mina företagsuppgifter i tre editioner av internet/cd-romkatalogen "European City Guide" à 987 euro editionen.
De vill alltså att jag ska skriva under pappret, skicka det till dem för att vara med i en mystisk katalog samt att för detta bli skyldig dem 30 000 kronor.


klicka för stor bild

Amenvisst! Redan postat.

Ps, tydligen är det old news, jag har bara sluppit det hittills.

Tokfräscht, DN

Detta såg jag just hos Well, anyway... och blev genast tvungen att gå in på DN för att läsa artikeln. Den var något mer dämpad än länkrubriken antydde, även om ordet "fett" fanns med. Jag må vara omodern, pensionär, bakåtsträvare, whatever, men samklangen med de omgivande rubrikerna är väl sådär, va.

Älska Hammarby

Alltså.
I kväll blev jag så lycklig av fotboll och Hammarby och Sös att tårarna steg i ögonen. En orättvis utvisning för Bajen och straff för Gefle ledde till 0-1 och över en och en halv sjukt, sjukt frustrerande halvlekar, så där så att det byggs upp i kroppen och man bara vill dunka huvudet i väggen eller själv storma planen för att visa.
Så när Charlie Davis till sist, till sist, fick in 1-1 höll jag på att börja grina och vid 2-1 av Dodomo i slutminuten var lyckan fullständig, det var som en själslig orgasm för hela publiken och framför allt klacken höll på att gå i bitar. Jag har inte slutat le än och det rusar och bubblar och sprakar i kroppen fortfarande.



Det är så här fotboll ska kännas, det är sådant här som gör det värt att match efter match slita sitt hår, att gång på gång få gå hem med den där frustrationen fortfarande dunkande i kroppen, för att i det ögonblick det händer, det man väntar på, få känna och dela den fullständiga exploderande lyckan med 12 000 andra människor. Den känslan är något som fotbollshatarna aldrig kommer att få uppleva, och jag tycker synd om dem på riktigt.

Random notes en torsdagkväll

Så atte jag sket i att fakturera regelbundet och därför sitter jag nu här på nålar och hoppas att det ska trilla in pengar på kontot vid midnatt. Om det inte gör det ligger jag risigt till, eftersom jag behöver köpa ett busskort, och javisst ja, skattemyndigheten vill ha 17 000 av mig på måndag. Nej, jag har inte tagit itu med det heller. Det gäller ju att alltid balansera på gränsen till att bli fråntagen all myndighet över sitt eget liv.

Häromnatten var jag i Slussen. På Södermalmstorg stod en man med en radio som han spelade musik på medan han stirrade i fjärran. Han hette Arne och hade byggt radion själv, men vanligtvis brukade han jobba med tak. Han skulle till Norsborg, men ville vänta in nattbussen eftersom han inte hade radiomottagning på tunnelbanan. Han var snäll. Jag valde dock tunnelbanan. Där stod en äldre kvinna i skär midjejacka och talade i telefon med någon. Hon frågade "älskar du mig?" flera gånger. Sedan frågade hon om hon skulle duscha.
Existenser. Funderar på att bli en. Liksom en gång för alla tappa hela kontrollen och bara flyta med. Skaffa en rosa jacka och spela radiomusik för tomma torg. Slippa det världsliga. Fakturor och skatter och räkningar. Who needs'em.

Aaaanyway. Det var ju derby mot Skansen i går. Vinst med 2-0. Så vansinnigt gött.



Trots att Hammarbys klack var hälften så stor som hemmalagets, och helt utan högtalare, lät de minst lika mycket. Jag kan bara tolka det som att inte ens djurgårdarna älskar Djurgården. Hahaha.

I morgon är det fredag och jag hade hoppats på att göra något trevligt i helgen. Dock sätter en smärre ekonomisk ansvarslöshet P för dessa planer. Att sätta P för en plan är very Kalle Anka och jag vet inte ens vad det betyder. Punkt?

Det är kul nästan jämt

Så här såg min valborgsmässoafton ut:



Har redan börjat överväga att skriva dagbok om mitt liv. Tänker mig 1600-1800 sidor nånting.