Mjölby tur och retur

Smskonversation i Nyköpingsbro:

L: Så enkelt att bolla ut ännu ett europeiskt gäng. Cork och Utrecht. Har inte ett svenskt brödlag nyss åkt ut mot dem?
M: Hörde det på radiosporten. Håller på att köra hem från Mjölby, blev tvungen att stanna i Nyköpingsbro pga kramp i gasbenet. Så nu sitter jag här. Normalt? Eh.
L: Haha. Du kör för fort för fan.
M: Bara lite.
L: De e lugnt. Inga fula kameror på E4.

Sen stretchade jag lite innan jag åkte vidare. Gick fort och bra ända fram till strax före Södertälje då man fick börja köra i snitt 45 km/h för det var KÖÖÖÖÖ eftersom alla SEMESTERFIRARE skulle åka hem JUST DÅ. Dårar.

I övrigt var det en trevlig fest, om man räknar bort myggen som kom oinbjudna. Övervägde att lägga upp en youtube på min kusin när han fyllesjunger Pearl Jam mitt i natten, men ska bespara er. Det var dessutom så svart ute att jag, som den konstnär jag är, filmade två ljus istället. Gäller att tänka utanför boxen osv.
Spelade i alla fall upp det för honom i dag, han såg plågad ut och lovade och svor att aldrig mer ta fram gitarren. Så funderade jag lite på det där med killar och gitarr, hur det är open season att håna folk som framåt natten spelar Stairway to Heaven med blicken i fjärran för att impa på tjejerna. Jag har gjort det också. Men efter att ha rannsakat min själ har jag nu ett tillkännagivande: JAG GILLART! Kör hårt bara, jag sväljer det med hull och hår. Men lär er gärna fler låtar än Stairway to Heaven.

Ps: Vits som gör sig allra bäst med Mjölbydialekt:
- Spyr du?
- Ja jag blev förvånad själv, skulle bare rape.
HAHAHAHAHA kul va.

Äh...

...jag glömde ju min fräscha film från Times Square. Försökte verkligen fånga allt bling men det funkar ju aldrig. Att vara där är i alla fall lite som att kliva in på Aftonbladets hemsida utan adblock, fast ännu värre.



Kom på att jag faktiskt köpte en skiva med Daniel Johnston på Virgin Megastore. Och en fin Taschenkalender på Strand Bookstore. Men det var nog allt. Ändå gjorde jag av med massor av pengar. Hur går sånt till egentligen?
Okej godnatt.

Schack eller knark?

Jag hade med mig drygt 220 bilder hem från Amerika. Det är jävligt många bilder och därför har jag inte orkat gå igenom dem förrän nu. Men det är dags för er att få nöjet att titta på en del av dessa. Vi kan inleda med att konstatera att vi inte var i närheten av detta:



Faktum är att jag inte ens hörde om det förrän det började trilla in sms. Dagen efter ville vi titta på hålet, men så nära fick ingen gå. Dessutom missade vi Bloombergs presskonferens med kanske tio minuter, det var ju surt. P rörde åtminstone vid hans talarstol.

Vi fick inte heller några biljetter till Letterman, han ringde aldrig. Jävla Letterman. Och inte var Rupert på plats, vi som ville köpa något av honom. Men han ska väl också ha semester.



Stängt och mörkt var det här. Istället vandrade vi vidare mot en bar i Hell's Kitchen. Den var dock inte lika snygg som Beauty Bar. Beauty Bar var mycket snygg. Man kunde få manikyr och en drink för tio dollar. Men precis när vi börjat överväga det gick en tjej och satte sig där och reste inte på sig på två timmar, så det blev inget. Hoppas hennes naglar blev snygga.



Våra blev det inte. Men vem orkar vara snygg i 30 graders värme ändå. Halta omkring med skavsår bland de övriga turisterna vid WTC gör ingen lycklig. Jag tog en konstnärlig bild:



Otroligt snyggt. Och på tal om konst var vi även på Moma. Det var fotoförbud där men alla fotade ändå, så efter ett tag vågade även jag slita upp mobilkameran för ett hastigt vittnesmål.



Ingen sa nåt. Däremot skrek en vakt åt mig när jag stoppade in armen i ett konstverk. Jag nuddade inte ens vid det! Dumma vakt. Hon hade en röst som en siren. Jag är nu frestad att skriva "och på tal om Siren" men tänker hejda mig.



M.I.A spelade på Siren Festival på Coney Island. Jag hade stått långt fram under We are Scientists och pallade inte att göra det under hennes spelning också, folk knuffas, fattar ni. Därför såg jag knappt någonting, och hörde ännu mindre eftersom jag stod typ under en bergochdalbana och ljudet på spelningen lämnade en del i övrigt att önska. Men jag var där, okej, och I've got the picture to prove it. Vi övervägde även att skjuta ett freak medan vi var där, men lät bli.



- Mamma, mamma, jag har fått ett sommarjobb!
- Vad roligt, min son. Vad ska du göra?
- Jag ska stå med susp och sköld på Coney Island medan folk skjuter mig med gul färg! Jag har egen dricksburk och allt!
- You freak.

Ytterligare ett tecken på att det var sommarlov:



I tunnelbanan till och från ställen som Coney Island och Brooklyn och Washington Heights kunde man beundra konst:



Och reklam:



1-800-DIVORCE! Hahahaha. Sen spekulerade vi i varför inte den här bokstavsgrejen fått genomslag i Sverige. Det var trots allt ganska länge sen vi övergav petmojen för den mer moderna knapptelefonen med alfabet. Jag vill ha 62742 som telefonnummer. Antar att det inte kommer att hända. Tröstar mig med en munk.



Tror att den hette lemon explosion eller något liknande. Den var otroligt söt och slibbig. Inte fick man några visdomsord heller, som på den där asiaten vi åt på.



Var mkt spänd på vad jag skulle få lära mig om mitt liv. Detta var vad som stod på min lapp: "The laws sometimes sleep, but never die", omringat av två acidsmileygubbar. Besvikelsen var enorm. Fick trösta mig med en Cosmopolitan i Central Park.



Vi hade även letat efter en vinbutik. När vi väl hittade en tog vi första bästa vita med skruvkork som fanns i kylen, och det var ett supersött dessertvin. Bra köp! Sen gick vi in och tittade på Neko Case.



Hon var väldigt bra och rätt rolig. Till och med Alabamaamerikanen som var med tyckte att hon var hyfsat okej fast han i övrigt bara lyssnade på Children of Bodom.

Jaha, vad gjorde vi mer? Vi konstaterade att man i Greenwich inte gillar Bush och därför räknar ner till den dagen han inte längre är president.



Vi åt frukost i Brooklyn:



Blåbärspannkaka. En smula överreklamerat om ni frågar mig. Sen gick vi ner i judekvarteren i Williamsburgh och beundrade hattar och ville hemskt gärna veta vad de strikt klädda familjerna egentligen tänkte.



Det var söndag och något motsägelsefullt var precis allt utom de religiösa affärerna stängda. Och där fick vi ändå inte gå in med ärmlöst. I kyrkan vid Meatpacking fick man däremot gå in så ärmlös man var. Övervägde att fylla på min vattenflaska med detta:



Antog dock att jag skulle börja ryka, explodera i tusen svarta atomer och sedan sugas ner i underjorden vid första klunken (man har väl sett Buffy) så jag lät bli.

På den här terrassen fick jag tillbringa mina två sista dagar. Jag fick även vara inomhus och sova i en soffa, men terrassen var finare.



Det var en glädje att få lämna min fönsterlösa cell till vandrarhem och bo i en fin lägenhet i the Heights. Det här är vad jag ägnade mig åt under de få timmar jag tvingades vara i rummet: Läsa tills jag stupade. Det gick oftast ganska fort.



Har inte läst färdigt boken men den är mycket lovande. Började bläddra i den på Tenement Museum och kunde inte lägga ifrån mig den så det var bara att köpa. Köpte också en väska, och två paket tuggummi. Det var väl allt.
Angående rubriken så var det ett filosofiskt spörsmål vi diskuterade. Schack eller knark? Valet är svårare än man tror.
Nu måste jag gå och lägga mig för om elva timmar ska jag sätta mig i bilen och åka ner till min kusin i Mjölby som har 30-årsfest. Det ska bli trevligt att få träffa mina kusinbarn för första gången.

Okej en bonusbild, bara för att den ser cool ut:

Hej da Amerika

Klockan ar snart ett och jag maste borja rora mig mot flygplatsen. Det hallregnar ute, jag har inget paraply och alldeles for manga vaskor (dvs tre). Hade velat handla lite till, t ex roliga saker fran nagon supermarket, men jag vet inte var jag skulle stoppa det. Kopa en till vaska? Faktum ar att jag handlat pinsamt lite. Inte ens ett par gympadojor, fast jag hade bestamt det. Provade tva par men de var inte lika fina pa, kanske pga att mina fotter vuxit tre storlekar pa bredden av varme och evigt promenerande. De har dock varldens basta skavsarsplaster i the land of the free, det ska de ha credit for.

N ligger i soffan och laser New York Magazine och hoppas att jag ska forsvinna innan Helsingborg-AIK kl ett. Heh. U stack till universitetet tidigt tidigt, vi sa hej da i gar och det var tur eftersom jag sov som en stock.

Har tagit tvahundra bilder. Tanker lagga upp varenda en pa bloggen nar jag kommer hem.

Narra.
Narra hade sett battre ut med tva prickar och en ring.

Hej da Amerika, vi ses snart igen.

Hej Sverige

Jag ar i New York, i en mkt fin lagenhet pa 161th street. Har finns en bekvam soffa. Det ar bra, for i mitt forra rum fanns det ingenting som var bekvamt. Har finns ocksa en dator, men inga umlauts. Livet ar fint. Pa mandag aker jag hem, och det vill jag inte.
Hej da!

Väderprognos

Tisdag: Soligt, kanske en skur på eftermiddagen

Onsdag: Regn och åska

Torsdag: Molnigt, regn och åska på eftermiddagen

Fredag: Molnigt med risk för regn och åska

Lördag: Molnigt med risk för skurar
osv

Alltså, inte för att jag drömt om en stad kokande i sin eget svett, men kom igen. Måste det åska och regna bara för att jag åker dit?

Aja. Nu ska jag packa klart, vi hörs om en vecka eller nåt.

Ljud

Det här med att klockan halv sju på morgonen börja gräva sten med en stor jävla grävskopa, sten som man sedan från cirka två meters höjd släpper från sin skopa rakt ner i ett lastbilsflak gjort av material som verkar menat att låta väldigt, väldigt mycket, och som står på en gård så att ljudet riktigt ekar mellan husväggarna, det är tamefan allt annat än normalt beteende.
Halv sju, liksom?
Vad är det för fel på folk?
Och hur ska jag kunna somna till det här?

En del av oss har faktiskt jobbat hela natten istället för att ligga och dröna i sängen. Lite respekt om jag får be, bittra byggubbe. Försök själv att komma på fem bra sommarhits, och när du gjort det inse att vad du borde ha gjort var att komma på fem bra sommarlåtar. (Skillnaden är större än man tror, men jag orkade inte börja om.)
Sensmoralen av detta är att jag hatar dig och vill stoppa en träsko i ditt maskineri.
Godnatt.

Hem ljuva hem

På det här NYPD Blue-shootout-hotellet ska jag bo i fyra nätter med början på tisdag i nästa vecka. Kom förbi och säg hej, vetja.



Det ligger här och kostar 65 dollar natten för ett dubbelrum med delad dusch.
Jag har inte för avsikt att sitta på rummet, om man säger. Istället ska jag exploatera så många asiatiska restauranger som möjligt till både frukost, lunch och middag.
Närrå.

Annat vi ska göra: det här, och så vill vi gå på någon comedy club. Försökte anmäla mig till Letterman men de har inte ringt med någon random fråga än. Väntar ivrigt.

Har även insett att min resväska är åt helvete för liten, och måste därför gå ner i källaren och undersöka om min blå-oranga backpackerryggsäck från tidigt nittiotal fortfarande håller måttet. Sjukt classy is me. Sen ska jag hämta min kameraladdare som jag glömde i Hultsfred. Jag ska inte hämta den i Hultsfred.

Är så peppad över att åka så det fattar ni inte. Varför åker jag inte till ställen oftare? Next stop Berlin.