OS-final för fan

Oh oh oh jag är så nervös, jag tuggar av mig fingrarna snart.
Övriga intryck från hockey-os: Johan Tornberg verkar vara en mycket sympatisk människa. Han har snälla ögon och visar upp ett skönt känslomässigt engagemang. Mer Johan i teve!

Update kl 14.34
Första perioden:
Finland gjorde ett mål i powerplay. Fan också. Men Sverige spelade bättre hockey.

Update kl 15.30
Andra perioden:
Sverige slöar lite inledningsvis men får powerplay och gör mål. Yay!
Sverige gör ett mål till i ett nytt powerplay. Dubbelyay!
Finland kvitterar. Dubbelfan också.
Är inte helt förtjust i de långa sekvenserna filmade med en kamera bakom målet. Det kanske bara är jag men jag får ingen överblick.
Och ang de gamla klippen i paus: vad hände egentligen med den stjärtformade målburen? Det kan man undra.

Update kl 16.10
Tredje perioden:
Sverige gör mål efter 10 sekunder. Trippelyay!
Och efter en sjukt spännande period är det klart.
SVERIGE TAR OS-GULD! WOHOOOOOO!

Splatter

I morgon blir det film och punk på Tantogården. Och nog för att jag ser fram emot att se Massgrav och co igen, men mest peppad är jag nästan inför Murder Island - svensk splatter! Gå in och titta på trailer här. Det kommer att bli fantastiskt.
Men först: FC Köpenhamn - Hammarby alldeles strax i en teve nära dig. Jag hoppas på svenskregisserat splatter där också.

Lightning bolt

Alltså, lajvare. Jag dör.

Söndag jävla söndag

Ser man på. Ytterligare en vecka av livet har passerat. Hurra.

Jaha

Gissa vem som i och med förra posten jinxade alla sina eventuella barns framtid. De kommer att bli sjufingrade astmatiker allihop. Lika bra att pitcha för Kanal 5 på en gång.

Martha Stewart

Båda mina duntäcken OCH min dunjacka läcker. Det innebär att det är ganska mycket dun som flyger omkring i mitt hem. Därför, och för att förgöra de expanderande dammråttorna, behöver jag dammsuga. Det är tyvärr inte synonymt med att jag actually dammsuger. Dammsugaren har stått på hallgolvet i en vecka och jag snubblar över den varje dag. Hjälps inte. Jag slår i tårna och svär, men jag dammsuger inte. Och jag kan inte ta bort den igen, för ansträngningen att plocka fram den ännu en gång är oöverstiglig.
Jag borde skaffa ett astmatiskt barn. Då kanske det skulle bli städa av. Operation skaffa astmatiskt barn känns dock lagom lätt att genomföra. Recept: 1, hitta man 2, ligga med man 3, bli med barn 4, carry full term 5, föda barn 6, få barn att på något sätt bli astmatiskt. Kanske om jag kedjeröker under hela graviditeten. Tyvärr är sannolikheten för att mitt barn istället för astma skulle få typ sju fingrar ganska stor. Sju fingrar hjälper inte mig att städa.
Jävla unge.

Little fish big fish swimming in the water

I går såg jag två gamla filmer. En var jättedålig och en var jättebra. Den jättedåliga hette The Village och handlade om... ja, jag vet inte riktigt. Det saknades liksom handling. Manus. Och framför allt saknades det skräck, fast det skulle vara en thriller. Jag ångrar alltså att jag slösade två timmar på detta, trots att två av mina snyggtoppen-killar var med! Herregud, man kan inte ens lita på snyggtoppen längre.
Den bra hette Big Fish.
Om ni undrar varför jag bara presenterar förrförra årets nyheter här så är det för att jag aldrig går på bio. Inte hyr jag film heller. Så det är när de råkar dyka upp på någon av mina 40 tv-kanaler som det blir av att jag ser dem. Jag tycker att jag visar en innovativ och hälsosam respektlöshet mot filmmediet. Ser fram emot fast tjänst på Ingmar.

Screeeeeeeech

I går ville jag se Montys Loco på Bonden Bar, som inte längre heter Bonden Bar utan något mycket mer... black metal, som jag inte kommer ihåg just nu, och allt gick ganska bra tills de började spela sin lågmälda musik och en kille, sån där marknadssäljarkilletyp, började prata med hög och gäll röst. När vad jag antar var klubbarrangören bad honom dämpa sig lite såg han ut som att någon presenterat honom en burk bajs. Alltså jag kan förstå om någon drömt hela dagen om att få gå ut och ta en öl och prata med hög och gäll röst, och kanske inte ens vet att det ska spela ett lågmält band där man vill ta en öl och prata med hög och gäll röst, men normal respekt säger väl att när man upptäcker att folk runtomkring tystnar för att höra den lågmälda musiken försöker man liksom dämpa åtminstone de absolut högsta och gällaste tonerna i sin höga och gälla röst, även om man själv älskar dem.
Jävla kille.
Sen gick vi till Pet Sounds och kände oss för en gångs skull ganska unga och läckra. Jag ska börja gå till Pet Sounds oftare. Man riskerar inte att bli antastad av tolvåringar, that's for sure.

Gitarrmattor mm

Saker jag gjort i dag:
- Besiktigat bilen. Utan anmärkning, förutom att han tyckte att jag skulle göra något åt de gigantiska rosthål som tydligen brer ut sig i underredet. My take: det som inte syns, finns inte.
- Gått på bokföringskurs på skattemyndigheten. Den var skittråkig och jag satt och ritade gubbar och dödskallar och blommor hela tiden. Precis som i skolan. Jag kommer att gå i konkurs pga tonårsfasoner.
- Varit på Death Cab for Cutie på Berns. Jag är inte nödvändigtvis något fan av gitarrmattor i vanliga fall, men live, när en god orkester står och maler och mullrar och det bara stegras och svetten sprutar, ja då går jag upp i brygga. Berns däremot måste göra något åt sin katastrofala garderob. Det är ALLTID jättekö. Jävla ställe.
- Skrivit klart en artikel som i vanlig ordning blev för lång. Ska korta i morgon.
- Borstat tänderna.
God natt.

Dagens ungdom

J = Jag
T = Tolvårig kille på Vinterträdgården.

T: Hej.
J: Hej
T: Bla bla.
J: Eh
T: Men du, du skulle ju inte stå här om du inte ville att folk skulle titta på dig!
J: Eh
T: Vad gillar du yngre killar då?
J: Eh
T: Alltså, jag vill egentligen bara ha en RIKTIG kvinna.
J: Eh
T: Du tänker inte ställa upp alltså?
J: Eh
T: Well? Eller ska jag leta vidare?
J: Eh. Ja. Hej då.
T: Hej då.

En timme senare vid utgången

T: Du har inte ångrat dig då?
J: Eh. Nej. Hej då.
T: Hej då.

Jag borde ha frågat om han var 21.

Muhammed vs. Jyllandsposten

Jag börjar känna av min gamla atomångest litegrann, fast i helt ny tappning. Mindre atom, mer fanatisk religion. Men båda två är saker jag inte förstår ens om jag försöker.
Det är bara något i hela situationen som skrämmer mig. Mer än någonsin vare sig 11 september eller Irakkrig. Jag kan inte förklara varför ens för mig själv. Kanske för att det den här gången verkar handla enbart om religion, och inte hat mot det ena eller andra förklätt till religion. Kanske för att Jesus och Muhammed för mig betyder lika mycket som seriefigurer och jag är oförmögen att begripa deras enorma betydelse. Kanske för att det känns som att KRIGET KOMMER. Kanske för att jag är helt renons på hopp om mänskligheten.