Snoop doggy dogg

Har varit i Skärholmens Centrum för att köpa rödtjut, schampo och strumpor. Insåg plötsligt att Snobben är på väg mot världsherravälde.
Åtminstone bland kläderna på H&M.
Tendenserna har funnits där i flera år, men nu har de fan lagt i överväxeln.
Det fanns inte ett linne, inte en trosa, inte ens en liten strumpa där den förbannade byrackan inte stack fram sin fula nos. Och för den som inte får nog på underklädesavdelningen finns han även på koftor, shorts, fiskarmössor, väskor, tröjor, pyjamasar, paraplyn, klänningar, byxor, munkjackor, solhattar och sparkdräkter.
Detta bara på H&M.
Fuck, jag blir helt matt.
Men allvarligt: Vad är dealen? Vem tog egentligen över Snobben när Charles M Schulz gick och dog för fem år sedan? Eller har han godkänt detta? Är det därför han är så sjukt rik ända in i döden? Köper folk verkligen Snobbenkläder i en sån omfattning att den här massproduktionen lönar sig? Varför vill man överhuvudtaget ha Snobben på trosorna? Kan målgruppen alla Snobbenstrippar utantill?
Frågor, frågor.

(Längst ner i den här DN-artikeln berättar H&Ms vd Rolf Eriksen att de betalade lika mycket till Karl Lagerfeld som de betalar till Disney för Snobben och Nalle Puh. Och då måste de designa plaggen själva.
Whaddayaknow.)

Jag är verkligen, verkligen din

Kära läsare.

Jag hoppas att du mår bra.
Själv mår jag bara fint, men det har återuppstått ett litet globaliseringsproblem. Eller kanske simpel språkförbistring.
I vilket fall som helst har problemet förföljt mig under större delen av mitt liv:
JAG VET INTE HUR MAN SÄGER HEJ DÅ I BREV PÅ ENGELSKA.

Varken Sincerely yours (jag är verkligen, verkligen din?), Cheers (skål?), Love (eehhh), eller några andra av de mer eller mindre muppiga fraser jag producerat genom åren känns liksom... rätt.

Hjälp mig. Hur tar man lämpligast tar avsked i följande situationer:
1. Formell
2. Kompis/bekant
3. Den bräckliga balansgången mellan 1 och 2 (som är värst)

I know the truth is out there.

Vänliga hälsningar,
Bowanga Bowanga

Nån som vill spela lite?

Jag köpte den i går. Den är fin.

I morgon

Allsvensk premiär för Hammarby.

Ett kulhål i mitt hjärta

Ja alltså, nu ska jag förklara storheten med 50 cent. (Titta, hans tröja!)
Jag kanske inte är etta på bollen, men som riffrockoffer förstår jag så sällan storheten med hiphopartister.
Först kan konstateras att det vore roligt om han flyttade till England och döpte om sig till 50 pence. (Jaja.)
Anyway, över till hans röst, som ju är hela grejen.

50 cents röst är som ett skumbad, en ångbastu, ett dunbolster eller en ljummen vind. Den är som halvsmält choklad, en vattenpipa, en lat katt i solen. Som ett stilla vatten eller varm sand genom fingrarna. En blank päls mot din kind.
50 cents röst är som en lång våt kyss levererad av någon du gillar skarpt.

Fatta, det är fränt.

Det var bara det jag ville ha sagt.

Eureka!

Som förklaring till min upphetsning över mockabyxan i förra posten kan jag meddela att jag sedan en tid tillbaka har en fetish för män med fula kläder. Hittills har jag bara konstaterat det men inte hittat någon rimlig förklaring.
I går fann jag svaret i boken "Eureka Street". Den är bra, läs den, skriven av Robert McLiam Wilson, handlar inte alls om kläder men innehåller följande rader:
"Hon var mycket söt. Alldeles för söt för mig, kanske. Jag hade alltid föredragit lätt alldagliga flickor. De var på något sätt så mycket sexigare när de tog av sig kläderna."

I går var en stor dag.

Mockabyxa

Mockabyxa!
Mockabyxa!
Mockabyxa!
I går såg jag en mockabyxa!
För att beskåda fenomen som detta hänvisas till det så kallade hårdrocksstället Heaven and Hell på Östermalm. Där finns också mer solbränna, större bröstmuskler och tajtare tröjor än jag någonsin sett på ett liknande ställe.
Och alla sjöng med till Bon Jovi.

Det var fint.

Ps, i går såg jag också a play in swedish english and italian, som handlar om Svennis. Den var långtråkig, tjatig och så skreks det mycket på italienska. Dessutom satt jag på första bänk och huvudrollsinnehavaren sprutade så mycket inlevelsefull saliv att jag ville ha ett paraply.

Fina lilla häst

I dag spelar vi på hästar.
V75.
Jag vet ingenting om hästar.
Så här har vi satsat och räknar med att vinna inga pengar alls:

Avd 1
12 Ride On (spik)

Avd 2
7 Järvsöfaks (spik)

Avd 3
9 Dumle Loss (spik)

Avd 4
4 Jaques Brodde
6 Pimms Goldmine
8 Eagle Broline
11 Nevas Isadora

Avd 5
2 Hamras Gala
4 La Chapelle
6 Barbaras Courage
7 Mirakel Arriba

Avd 6
1 Kyoto Bellemois
2 Laritz Coktail
5 Titan W.F
7 Princess Håleryd
9 Masterpiece
12 Simb Kansas

Avd 7
3 Force by night
8 Lancaster
9 Turbo overload
12 Worldwide

Minns inte ni också tiden då hästarna hette Svarta Hingsten och Legolas?

Man kan ragga brudar utan sprit

IOGT-NTO försökte i höstas nå ungdomen genom att tala ungdomars språk.
Till sin hjälp tog de den nigerianske prinsen, folkpartisten och trubaduren Mikael Trolin, som skrev en låt.
Med och rappar på låten är Gabriel Romanus, partikollega och före detta chef för Systembolaget.

Varför, VARFÖR, missade jag releasepartyt?!

Parentes

(Har bytt namn på bloggen till det mer relevanta hinseberg, då det trots allt är adressen hit.)