Aaaaaahhhhh

I morgon...

...kommer för övrigt att bli en galen, galen dag. Först byta däck på bilen kl 08, sen hasta till jobbet, sen kuta till Sofo loves fashion, och sen, ja, sen smäller det, klockan åtta, herregud, jag dör.



Efter det blir det förhoppningsvis massor av öl.

Declaration of war

Nu har jag deklarerat. Via internet. Ganska länge gick det käpprätt åt helvete och jag trodde att jag skulle bli tvungen att panikåka in till Magnus Ladulåsgatan med skorna på fel fot och solsken i blick. Till slut insåg jag att min e-legitimation hatar Firefox. Det är bara Explorer som duger för hemliga deklarationstransaktioner, obv.
Stenålder, I say. STENÅLDER! Kan lika gärna ta min ponny och rida in till fjärdingsman för att rista ett bomärke på en pergamentrulle.

Men jag ska väl inte klaga. Klarade mig undan företagsdeklarationen i år eftersom jag begärt förlängt räkenskapsår. Kom igen om ett år vid den här tiden och ni hittar mig hängande från Liljeholmsbron.

Word!

Jag har fått nog.
Textprogrammet Word är satans skapelse.
Är sjukt less på att gång på gång på gång behöva tala om för det där efterblivna programmet att det är jag som bestämmer. Nej, jag vill inte ha automatiskt formaterade listor efter ett pratminus. Nej, jag vill inte ha röda och gröna våglinjer under vartenda jävla ord medan jag skriver. Nej, jag vill inte nödvändigtvis ha stor bokstav på en ny rad och vill jag det kan jag SKRIVA DIT DEN SJÄLV. Sluta bara ge mig idiotiska tips, programjävel. Jag är bättre än du varje dag i veckan och twice on Sundays, och om du inte ens fattar att du ska ändra "inet" till "inte" fast jag sagt åt dig - vad ska jag då med dig till?

Tänker börja skriva och skicka mina texter i "Anteckningar". Känner redan kärleken.

  Decimal  Octal   Hex    Binary   Value
  --------------------------------------
      004    004   004  00000100     EOT  (End of Transmission)

Biologisk krigföring

Så, Neil Strauss har varit i stan. Ingen kan ha missat det, för PR-maskineriet var enormt. Det som fascinerade var att det faktiskt var äkta workshoppare på O-baren i går, det vill säga, inte bara en massa mediamänniskor, utan även killar som på allvar räckte upp handen och frågade vad man ska säga till en tjej efter att ha meddelat namn och profession. En av dem såg ut som att han borde bli castad till nästa FCZ och berättade i detalj vad han gjorde vid sin dator hela dagarna. Mitt hjärta krossades.

Sedan berättade Neil att det en kille känner inför att gå fram till en tjej är precis samma sak som en tjej känner inför att släppa till för en kille. Han är rädd för att få ett nej. Hon är rädd att han ska göra henne med barn och inte vilja behålla det.
Ja, Neil, precis så är det.

The Office

För övrigt fick jag i går ett eget kontorsrum. Ett eget kontorsrum! Jag har inte haft ett kontorsrum sedan tidigt nittiotal, och då delade jag. Ändå frilansar jag bara på halvtid där. Generöst på min ära.
Inledde med att välta ut en krukväxt med sådana där stenar i så att jag fick krypa omkring på golvet för att samla in dem. Sen kände jag mig hemma.
Nu vill jag gärna måla om och sätta upp kulörta lyktor och affischer i sammet.
Jag undrar vad de skulle säga.

Teknikstress

Jag måste ha en bandspelare. En liten en, intervjubandspelare. En där alla röster låter klara och starka, och som gärna får gå att koppla till hemtelefonen.
Problemet är att jag är så ointresserad av teknik. Eller, jag vill gärna ha nåt bra but yet billigt, men jag orkar inte ta reda på vad som är bra but yet billigt. Därför kommer det här sluta med att jag går in på Teknikmagasinet eller Clas Ohlson eller nåt och blundar och pekar på första bästa, och så blir det en sån där stor liggande rektangulär manick man hade när man var liten och gjorde egna radioprogram med förställda röster. Mycket smidigt att ställa fram på bordet framför intervjuobjekten. Knapparna är stenhårda och man får be dem luta sig framåt och tala tydligt in i mikrofonhålet. Fungerar bara med Happy Tape.
Sen går man hem och ristar in vad de sa i en runsten.

Tre Solar

Nu har jag sett Tre Solar. Det finns hur mycket som helst att säga om detta briljanta dokument över ett parallellt universum, men jag nöjer mig med detta:

SEXSCENEN.

Tre Solar får fem solar av mig.

The Raggamuffin

Som en annan Tom Hjelte tänker jag nu visa vad som låg på min hallmatta i förmiddags:



Va? Workshop med Neil! Amazing. Jag ska lära mig att ragga så det står härliga till. Det kommer bli så fint.

06543289876567

Jag hatar siffror. Jag HATAR siffror. JAG HATAR SIFFROR. Det är det värsta som finns. Inget får mig att känna mig så efterbliven som siffror, och det med rätta, eftersom intelligenta människor förstår sånt där. Jag gör det inte. Jag är sifferanalfabet. Att tyda siffror är som att läsa hebreiska, som jag inte heller förstår. Jag klarar knappt att betala mina räkningar. Jag är glad att jag vet hur man slår ett telefonnummer. Jag tänker aldrig skaffa barn. Om jag skaffar barn ska det vara med ett matematiskt geni. Matteläxa? Fråga pappa. Ja jag vet att du bara är ettagluttare. Fråga pappa ändå. Subtraktion? Är det sån där undergroundkultur? Nähä. Ja då vet jag inte. Ursäkta men min hjärna smälter nu. Farväl.