Sökord

Det är skrämmande många som hittar hit efter att ha googlat "clownsex" eller "skinntanga".

Det var bara det jag ville säga.

Spike!

Vill för övrigt gärna meddela att jag nu gjort det livsviktiga Vem-är-du-i-Buffy-testet och jag blev Spike. Det är den där vampyren som ser ut som Billy Idol.

Spike
72% amorality, 63% passion, 9% spirituality, 72% selflessness
Ruthless, passionate, ravenous and--when it comes to it--devoted to those you love. Sound okay? Sounds like Spike, a character at times a hero and others a villain, but always compelling, dynamic and driven.
Based on the results of this test, you're like Spike in every way but the fangs.

Jag är rätt nöjd. Jag menar, vem skulle man annars vilja vara?

New Orleans

Jag hade en dröm om att åka till New Orleans. En tydlig fantasi om hur jag skulle vandra på stekheta gator, röd i ansiktet med fuktiga ringar under armarna, och ibland stanna till vid något gathörn där det skulle sitta en svart gammal man med beige hatt och blänkande svettdroppar i pannan och spela saxofon så att hjärtat smälte. Jag skulle gå in på en diner och äta något starkt, med köttfärs i, till middag. Och på kvällen skulle jag gå till någon skum bar där röken hängde tjockt, och beställa en iskall Heineken och få mig en och annan läxa om livet av damen i baren. Sedan skulle jag, lagom till bandet gick på, gå ut på terrassen i den tryckande mörka kvällen, endast upplyst av några kulörta lyktor, och höra hur det plaskade och prasslade i träsket nedanför och hur det ljudet blandades med avlägsna slingor av smäktande musik.

Det var min fantasi, präktigt laddad med klyschor. Men ändå, den känns långt borta nu och det är så, så sorgligt.
Nästan lika sorgligt som det här.

Haters

Nu när datorn är tillbaks har jag läst ikapp lite. Bland annat har jag noterat att M på Lafs börjar tappa hoppet om mänskligheten eftersom de kallar henne ful för att såra.
Välkommen i klubben, säger jag bara.
Nu har ju inte jag några haters här eftersom det praktiskt taget bara är ett par stycken jag känner som läser - och random haters skulle inte heller veta hur jag ser ut.
Däremot går jag ut rätt mycket, och tro mig när jag säger att om främmande män (ja, alltid män) kommer fram för att tilltala mig så gör de det oftare för att leverera en förolämpning än en komplimang.
Det är sant.
Och det handlar alltid om utseende.

"Du borde faktiskt försöka bli lite mer kvinnlig"
"Vem tror du att du är egentligen"
"Du är fet"
"Alltså, om jag såg ut som du skulle jag stanna hemma"
"Du tror att du är rätt snygg va? Tro mig, det är du inte"

Bara några smakprov från ett par olika tillfällen. Och oftast, när jag är glad och snygg och känner mig oövervinnerlig, tycker jag att de är osäkra ärkemongon som inte förtjänar att titta åt mitt håll.
Men ibland, när jag är låg och ful och känner mig liten, tänker jag att de har rätt.

Senast det hände blev jag ledsen och orkade inte ens svara.
Nästa gång det händer tänker jag krossa en flaska och köra in den i ögat på honom.
Sen kan ni hälsa på mig på Hinseberg.

Jag vet inte...

...vad det betyder att jag blev så lycklig över att få tillbaks min dator att jag sade "I love you" till the deliveryboy.
Förmodligen att jag borde försöka ta itu med mitt patetiska, sorgliga, oanvändbara liv, att jag borde bli rik, skaffa en sexig man, kanske ett par välartade barn och en luxuös villa vid vattnet där man kan sitta på altanen när det stormar.

Andra intressanta händelser i mitt spännande liv: Jag fick i dag ett äkta scam-telefonsamtal.
Eftersom jag är fruktansvärt slug så anade jag ugglor i mossen redan när intet syntes på nummerupplysaren, inte ens "skyddat nummer". Och när jag svarade, med min artigaste telefonröst, var där bara en telefonsvararstämma, en kvinna som på engelska glatt utropade att jag var en särskilt tursam person som just vunnit en resa till Barbados, all expenses paid. Min paranoida läggning räddade mig troligen från en miljonförlust då jag i panik kastade på luren - de har säkert kablar som snor mina stålar bara genom att jag svarar.
Hon var kvar när jag lyfte på luren en stund senare.
Då blev jag tvungen att ringa mig själv från mobilen för att få henne att sluta.

Jag undrar vad som hade hänt om telefonsvararen hade tagit det. Hon hade pratat och pratat och bandet hade tagit slut och hon hade fortsatt att prata uti ingenting och pengarna hade forsat in på hennes konto och jag hade blivit utblottad och kronofogden hade kommit och hämtat mitt hem och jag hade fått flytta in under Liljeholmsbron och folk jag känner hade kommit förbi på söndagspromenad och tittat åt andra hållet och jag hade skrikit "men det var inte mitt fel" gång på gång som en crazy lady och barnen hade blivit rädda och föräldrarna hade ringt polisen som stoppat mig i en cell med plastmadrass där man måste kissa på golvet och de hade duschat mig med en slang och avlusat mig med rotborste och hånskrattat åt mina förklaringar och slängt mig åt kråkorna.

Scary huh?

Alltså...

...jag sitter på 7 Eleven.

De spelar TOMMY NILSSON.

Jag dör.

Snälle gode dator-guden, jag skall tvätta din skärm med rosenvatten, jag skall putsa dina tangenter med silkestyg, jag skall ha en bild på 72 nakna jungfrur som skrivbord - BARA DU GER TILLBAKA MIN DATOR SNART.
Amen.

I natt jag drömde

I natt drömde jag att jag skurade golv på 7 Eleven. Min chef var en tjugofyraåring som pluggat på Handels. Jag tyckte att det var helt i sin ordning.
Betyder det att man gett upp om livet?

Okej, nu åker jag och lämnar in datorn, hej då.

So long, internet

När hyllorna ovanför skrivbordet lossnar från sina fästen och landar på datorn blir resultatet som ovan. Arty va?

Sexiii

Det var tvunget att hända.

Tack mr Helskägg.

That's the way...

...aha aha, I like it...


...aha, aha!

Och på torsdag är det derby. Pepp!